Bermanpriset delas ut igen – juryn är hemlig

Förra året ledde anklagelser om partiskhet och politisk censur till en allvarlig konflikt kring det prestigefyllda svenska Bermanpriset i litteratur. Kontroversen, som slutligen resulterade i att prisutdelningen helt ställdes in, har nu lett till omfattande förändringar i juryarbetet.

Konflikten uppstod när prisets grundare, affärsmannen Thomas Berman och hans hustru Catharina, försökte förhindra att priset tilldelades den fransk-judiske filosofen och konsthistorikern Georges Didi-Huberman. Detta agerande fick hela juryn att avgå i protest mot vad de uppfattade som ett otillbörligt ingripande i den konstnärliga bedömningsprocessen.

Svenska Dagbladet rapporterar nu att en helt ny jury har tillsatts för att fortsätta prisarbetet. Till skillnad från tidigare kommer jurymedlemmarnas identiteter att hållas hemliga fram till dess att årets pristagare tillkännages under våren. Enligt prisets pressekreterare är anonymiteten nödvändig för att garantera att jurymedlemmarna kan ”arbeta i fred” utan yttre påtryckningar eller spekulationer.

Bermanpriset grundades 2020 som ett sätt att uppmärksamma och belöna författare som verkar i den judiska traditionens anda. Med en prissumma på 750 000 kronor är det ett av de mer generösa litteraturprisen i Sverige. Prisutdelningen kommer att äga rum vid en gala nu i höst, vilket markerar återupptagandet av verksamheten efter förra årets turbulens.

Den tidigare konflikten belyser de spänningar som kan uppstå när privata donatorer etablerar kulturpriser. Frågor om konstnärlig autonomi kontra grundarnas intentioner blev tydliga när Bermanparet, som finansierar priset, försökte utöva inflytande över juryns beslut. Detta väckte debatt i litterära kretsar om gränsdragningen mellan filantropi och styrning.

Att jurymedlemmarna nu hålls anonyma kan ses som ett försök att skydda prisprocessen från liknande kontroverser i framtiden. Denna strategi används även av andra prestigefyllda litteraturpriser internationellt för att minska risken för externa påtryckningar och jävssituationer.

Bermanpriset har under sina få år etablerat sig som ett viktigt litterärt erkännande med fokus på den judiska kulturtraditionen i Sverige och internationellt. Priset avser att lyfta fram litteratur som utforskar eller förhåller sig till judisk historia, kultur och tänkande – ett område som har djupa rötter i europeisk intellektuell tradition men som ibland hamnar i skymundan i den svenska litterära offentligheten.

I ljuset av växande antisemitism i Europa har prisets kulturella betydelse ökat. Att uppmärksamma och premiera litteratur som förhåller sig till judisk tradition kan enligt förespråkare fungera som en motvikt till fördomar och historisk okunskap.

Förra årets avbrutna prisprocess har också väckt frågor om transparens inom kulturvärldens priskommittéer. Kritiker har påpekat att tydliga riktlinjer för hur beslut fattas och vilken roll grundare och finansiärer ska ha är nödvändiga för att säkerställa prisers långsiktiga trovärdighet.

Årets återupptagna prisprocess kommer att följas med stort intresse, inte minst för att se hur den nya juryn navigerar mellan de konstnärliga bedömningarna och de ramar som prisets grundare har satt upp. Kulturlivet väntar nu på tillkännagivandet av 2024 års pristagare, vilket kommer att bli ett viktigt ögonblick för att bedöma huruvida Bermanpriset har lyckats återupprätta sitt anseende efter förra årets kris.

Bermanpriset är ett av flera relativt nyinrättade litteraturpriser i Sverige som har etablerats av privata finansiärer under de senaste decennierna, vilket speglar en trend där privat filantropi i ökande grad kompletterar offentliga kulturstöd.