Centerpartiet vill att 90 procent av nybilsförsäljningen ska vara elbilar till 2030.

Centerpartiet lägger i dag fram ett klimatpolitiskt program som partiet vill börja genomföra under de första hundra dagarna av en ny regering. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist presenterar planen i ett tal på måndagseftermiddagen.

Enligt programmet ska 90 procent av alla nya personbilar vara eldrivna år 2030. För lätta lastbilar är målbilden 75 procent, och för tunga lastbilar 50 procent. För att nå dit vill Centerpartiet bredda elbilsbonusen, stärka klimatpremien för eldrivna lastbilar och skala upp stödet till laddinfrastruktur. Partiet vill också ge kommuner möjlighet att införa utsläppsfria zoner för vissa trafikslag, exempelvis för att gynna lätta ellastbilar i stadskärnor.

Transportsektorn svarar för en stor del av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Enligt Naturvårdsverkets statistik står inrikes transporter för ungefär en tredjedel av de territoriella utsläppen, och vägtrafiken är den helt dominerande källan. Riksdagen har beslutat att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010, och att Sverige senast 2045 ska ha nettonollutsläpp. Utan en snabb elektrifiering av både personbilar och lastbilar bedöms de målen bli svåra att nå.

Centerpartiets förslag kommer samtidigt i ett läge där den tidigare elbilsbonusen har avvecklats. Regeringen tog bort det allmänna stödet till nya elbilar, och försäljningen av eldrivna fordon har under perioder tappat fart. Det sker trots att utbudet av elbilar har vuxit och att priserna på flera modeller har sjunkit. För många hushåll är inköpspriset fortfarande högre än för motsvarande bensin- eller dieselbil, och osäkerheten kring laddning upplevs som ett hinder. Här menar Centerpartiet att staten måste ta ett tydligare ansvar, både för att göra tekniken ekonomiskt tillgänglig och för att bygga ut laddnätet i hela landet.

För tunga lastbilar är läget ännu mer utmanande. Ellastbilar finns nu i produktion hos flera tillverkare, bland andra Volvo Lastvagnar och Scania, men marknaden är liten. Åkerierna brottas med höga investeringskostnader, och laddinfrastrukturen för tunga fordon är outbyggd, särskilt längs de stora transportstråken. Ett stärkt klimatpremium kan sänka tröskeln för de första köpen, men för att nå en målbild på 50 procent ellastbilar i nyförsäljningen krävs sannolikt också nya lösningar för depåladdning, snabbladdning och elnätskapacitet.

För den svenska fordonsindustrin handlar elektrifieringen om konkurrenskraft. Sverige har en av Europas mest betydande lastbilstillverkare, och omställningen till eldrift driver fram nya affärsmodeller och samarbeten med energibolag. Samtidigt möter svenska företag hård internationell konkurrens. EU:s beslut att i praktiken fasa ut nya bensin- och dieselbilar till 2035 lägger ytterligare press på hela branschen. Enligt branschens egna prognoser kommer efterfrågan på eldrivna lastbilar att öka kraftigt, men då krävs stabila politiska villkor.

Förslaget om utsläppsfria zoner kan också få stor betydelse för svenska städer. I flera europeiska länder har liknande modeller införts eller planeras, och i Sverige har bland annat Stockholm och Göteborg diskuterat skärpta miljökrav i citykärnor. Med ett tydligt lagstöd skulle kommunerna kunna välja att prioritera lätta eldrivna fordon för transporter i stadsmiljö. Det kan handla om budbilar, hantverkares fordon eller varuleveranser. För handeln och åkeribranschen innebär det nya krav, men också incitament att påskynda omställningen. Renare luft, lägre buller och bättre framkomlighet brukar lyftas fram som positiva effekter.

Politisk är läget dock osäkert. Centerpartiet har efter valet en nyckelroll i riksdagen, men partiet befinner sig samtidigt i ett svårbedömt läge. Att presentera ett klimatpaket med siktet inställt på de första hundra dagarna av en regering kan ses som ett sätt att markera inför framtida förhandlingar. Frågan är hur stödet ser ut. Partiet behöver sannolikt hitta samarbetspartners över blockgränsen, och förslagen kan därför bli en del av en framtida uppgörelse, men det är inte givet att de får genomslag.

I väntan på en ny regering fortsätter debatten om hur Sveriges klimatmål ska nås. Centerpartiets plan är ett bidrag till den debatten, och den lyfter fram frågor som lär vara centrala oavsett regering: hur ska fordonsflottan bli elektrisk, hur ska laddinfrastrukturen finansieras, och hur ska städerna utformas för att klara omställningen? Det är frågor som berör både klimatet, näringslivet och människors vardag.