Donald Trump rasar mot Norge efter Nobelpris-snubb

Det var inte första gången som Donald Trump lät sig provoceras av internationella utmärkelser, och det lär inte bli den sista. Den här gången riktas hans ilska mot Norge – eller, mer specifikt, mot den norska Nobelkommittén, som återigen valde att ge fredspriset till någon annan. För Trump, som länge har sett sig själv som given kandidat till priset, är det ett nederlag som han tycks ha svårt att acceptera.

Omständigheterna kring årets Nobelpris har väckt en bredare debatt om hur priset tilldelas. Fredspriset skiljer sig från de andra Nobelprisen genom att det inte delas ut i Stockholm, utan i Oslo. Det är en historisk konstruktion som härstammar från Alfred Nobels testamente, och det är också därför kritiken mot priset ofta riktas mot Norge snarare än mot Sverige. Trump har inte lämnat något tvivel om vad han tycker: Nobelkommittén har enligt honom gjort ett misstag, och han har beskrivit processen som politiserad.

Bakgrunden till Trumps reaktion är välkänd. Under hela sin tid som president och även efteråt har hans anhängare marknadsfört honom som en fredspristagare, inte minst med hänvisning till de så kallade Abrahamavtalen. Dessa avtal, som slöts under 2020, innebar att Förenade Arabemiraten och Bahrain – följda av bland annat Marocko och Sudan – normaliserade sina relationer med Israel. Avtalen förhandlades fram med hjälp av den dåvarande Trump-administrationen, och de har beskrivits som en historisk diplomatisk framgång. För Trumps supportrar var det bevis på att han förtjänade världens mest prestigefyllda fredspris.

Nobelkommittén tyckte dock inte det. År 2020 gick priset i stället till World Food Programme, FN:s livsmedelsorgan, för dess insatser mot hunger och för att använda hunger som ett vapen i konflikter. Det var ett val som hyllades internationellt, men som väckte ilska bland Trumps närmaste. De menade att han blivit orättvist förbigången, och att den norska kommittén inte vågade eller ville erkänna hans insatser.

Nu har frågan alltså blossat upp igen. Enligt uppgifter har Trump på sociala medier riktat udden mot Norge, och han ska ha anklagat Nobelkommittén för att vara politiskt styrd. Han uppges också ha ifrågasatt varför priset inte gick till honom med tanke på de avtal han medverkade till i Mellanöstern. Det är en reaktion som följer ett mönster: Trump har länge varit känslig när det gäller utmärkelser och erkännanden, oavsett om det handlar om media, akademiska priser eller internationella institutioner.

Norska politiker och kommentatorer har dock varit snabba med att påminna om att Nobelkommittén är oberoende och att priset inte ska ses som en belöning till en enskild regering eller president. Fredspriset, menar man, handlar om att lyfta fram insatser som gör skillnad för mänskligheten – inte om att hedra en statsledare för allmän framgång. Den distinktionen tycks dock gå förlorad i Trumps kritik, som i stället framställer prisutdelningen som en personlig skymf.

Situationen har också en diplomatisk dimension. Norge är inte vilket land som helst för USA. Det är en av Natos viktigaste medlemmar i norra Europa, en nyckelspelare i Arktis och en betydande aktör inom energiförsörjningen till kontinenten. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Norge också blivit allt viktigare som leverantör av gas till Europa. Att en före detta president attackerar landet på det här sättet kan skapa friktion i en relation som i grunden är stark, men som nu riskerar att kompliceras av symbolpolitik.

Experter på internationell diplomati har pekat på att Trumps reaktioner kring Nobelpriset i själva verket säger mer om hur han ser på politik än om hur priset fungerar. För honom är världspolitik i hög utsträckning en fråga om personliga prestationer, medan Nobelkommittén ser mångåriga diplomatiska processer och breda humanitära insatser som viktigare. Det är ett synsätt som krockar, och det är just i den krocken som nuvarande konflikt har uppstått.

Om detta kommer att få några bestående konsekvenser för relationen mellan USA och Norge återstår att se. Den norska regeringen har hållit en låg profil och undvikit att kommentera Trumps utspel direkt. Nobelkommittén, å sin sida, har offentliggjort sitt beslut och sett det som en avslutad fråga. Men för Trump är det tydligt att frågan inte är avslutad. Så länge han inte får priset kommer han sannolikt att fortsätta se Norge som en motståndare snarare än en allierad – även om sakfrågan i grunden handlar om ett pris som ingen egentligen kan kräva att få.