EU och USA undertecknar samförståndsavtal om kritiska mineraler

I EU och USA stärker samarbetet kring kritiska mineraler

EU och USA har undertecknat ett samförståndsavtal för att stärka samarbetet kring kritiska mineraler, ett steg som beskrivs som avgörande för att öka motståndskraften och diversifiera leveranskedjor i mötet med gemensamma geopolitiska och ekonomiska utmaningar.

Avtalet signerades av EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič och USA:s utrikesminister Marco Rubio, vilket markerar en betydande fördjupning av det transatlantiska samarbetet inom ett område som blivit allt viktigare för båda ekonomierna.

Samarbetet omfattar hela värdekedjan – från prospektering och utvinning till förädling och återvinning av kritiska mineraler som litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller. Dessa mineraler är fundamentala komponenter i modern teknologi, inklusive elfordon, vindkraftverk, solpaneler och avancerad elektronik.

Parterna har även kommit överens om en konkret handlingsplan som ska etablera ramverket för mineralhandel mellan regionerna. En central del av planen är att utveckla gemensamma standarder för utvinning och förädling, vilket ska säkerställa både miljömässig hållbarhet och socialt ansvarsfull produktion.

Den globala marknaden för kritiska mineraler har under senare år präglats av ökande spänningar och oro för leveransstörningar. Kina dominerar stora delar av både utvinning och förädling av flera kritiska mineraler, särskilt sällsynta jordartsmetaller. Detta har skapat en sårbarhet som både EU och USA nu aktivt försöker motverka.

”Detta avtal representerar en milstolpe i vårt arbete för att minska beroendet av enskilda leverantörsländer,” säger en talesperson för Europeiska kommissionen. ”Vi bygger nu en mer resilient och diversifierad försörjningskedja som kan motstå geopolitiska påfrestningar.”

Branschexperter ser avtalet som en direkt reaktion på den ökande ekonomiska konkurrensen med Kina och Ryssland. Särskilt Ukrainakriget har tydliggjort riskerna med att vara beroende av potentiellt fientliga länder för strategiskt viktiga råvaror.

Mineralstrategin ingår i en bredare industriell omställning där både EU och USA satsar enorma summor på att utveckla inhemsk kapacitet inom kritiska sektorer. I USA driver Biden-administrationen Industrial Policy Initiative, medan EU har lanserat Critical Raw Materials Act och European Chips Act för att stärka den industriella autonomin.

För europeisk gruvindustri öppnar avtalet nya möjligheter. Flera nordeuropeiska länder, inklusive Sverige och Finland, har betydande fyndigheter av kritiska mineraler som nu kan få ökad strategisk betydelse. Svenska gruvföretag som LKAB och Boliden kan därmed komma att spela en viktigare roll i den transatlantiska leveranskedjan.

Det intensifierade samarbetet möter även motstånd från miljöorganisationer som varnar för att snabbspår för tillståndsprocesser kan leda till minskade miljöhänsyn. ”Vi måste säkerställa att jakten på mineraler inte sker på bekostnad av miljön och lokalsamhällen,” säger en representant för en ledande miljöorganisation.

Avtalet innehåller dock skrivningar om hållbar utvinning och produktion, vilket reflekterar en ambition att balansera försörjningstrygghet med miljömässiga och sociala hänsyn.

Nästa steg blir att operationalisera handlingsplanen genom konkreta samarbetsprojekt och investeringar. Både EU och USA planerar att allokera betydande resurser till forskning och utveckling inom mineralutvinning och förädling under de kommande åren.

Analytiker förutspår att detta transatlantiska samarbete kan inspirera liknande avtal med andra likasinnade länder som Japan, Sydkorea, Australien och Kanada, vilket ytterligare skulle stärka det demokratiska blockets position inom den globala leveranskedjan för kritiska mineraler.

Med detta avtal visar EU och USA att säker tillgång till kritiska mineraler nu betraktas som en strategisk prioritet på högsta politiska nivå, jämförbar med energisäkerhet och cybersäkerhet. Den som kontrollerar dessa resurser kommer i hög grad att forma morgondagens teknologiska landskap och ekonomiska maktbalans.