Börsen återhämtar sig trots pågående Irankris

Trots att Stockholmsbörsen visat en nedåtgående trend under den gångna veckan, med negativa siffror varje handelsdag, tyder mycket på att de finansiella marknaderna börjat återhämta sig från den initiala chocken kring Irankrisen. Breda OMXSPI-indexet befinner sig fortfarande nära sina rekordnivåer, samtidigt som oljepriset stabiliserats strax över 100 dollar per fat.

Situationen är likartad i USA, där flera ledande börsindex noterade nya rekord så sent som i torsdags. Detta visar på en anmärkningsvärd motståndskraft på de globala finansmarknaderna trots den geopolitiska oron.

En viktig faktor bakom börsernas återhämtning är den pågående rapportsäsongen där många av Sveriges tyngsta industribolag presenterat sina kvartalsresultat med övervägande positiva siffror. SKF, ett av börsens mest konjunkturkänsliga bolag, överraskade med starkare tillväxt än analytikerna förväntat och signalerade ett stabilt efterfrågeläge för de kommande månaderna, trots den osäkra geopolitiska situationen.

Även verkstadsjätten Sandvik levererade uppmuntrande besked med en orderingång som överträffade förväntningarna. Särskilt betydelsefullt var den ökade efterfrågan på bolagets skärverktyg under april månad, vilket historiskt sett fungerat som en tillförlitlig konjunkturindikator för den globala industrisektorn.

Lastbilstillverkaren Volvos VD Martin Lundstedt konstaterade i sin kvartalsrapport att konflikten ännu inte påverkat företagets leveranskedjor. ”Vi fokuserar på det vi kan påverka,” skrev han i vd-ordet, samtidigt som rapporten visade på en orderingång över marknadens förväntningar.

Utanför Sveriges gränser får börsuppgången stöd av starka resultat från teknologisektorn, särskilt från bolag kopplade till AI-utvecklingen. Sydkoreanska teknikjättar som SK Hynix och Samsung har rapporterat kraftigt förbättrade vinster. Taiwanesiska TSMC, en av världens mest betydelsefulla halvledarproducenter, har höjt sina prognoser för hela 2026 med hänvisning till fortsatt starka investeringar inom AI-sektorn.

I USA har omkring 80 procent av storbolagen som hittills presenterat sina rapporter för årets första kvartal överträffat analytikernas förväntningar, enligt en sammanställning från nyhetsbyrån Bloomberg.

En annan förklaring till marknadernas motståndskraft är att energikrisen ännu inte nått ett akut läge i stora delar av världen. Kombinationen av privata lager, strategiska oljereserver och det faktum att många energileveranser redan var på väg när konflikten bröt ut har fungerat som en buffert för marknaden under de senaste veckorna.

Dessutom har uttalanden från USA:s president Donald Trump tidvis gett hopp om en möjlig diplomatisk lösning på konflikten, vilket dämpat prisuppgången på de råvaror som påverkas mest av krisen.

Redan nu syns dock tecken på vad ekonomer kallar ”demand destruction” – att de höga priserna börjar dämpa efterfrågan. I vissa länder sker detta genom statliga ingripanden. Egypten har exempelvis infört tidigare stängningstider för affärer och restauranger för att spara energi, medan Sri Lanka gjort onsdagar till lediga dagar för offentliga institutioner som skolor av samma anledning.

Situationen riskerar dock att förvärras för varje dag som Hormuzsundet förblir blockerat. Internationella energimyndigheten IEA:s vd Fatih Birol varnade under veckan för potentiell akut brist på bland annat flygbränsle i Europa om situationen fortsätter.

Enligt IEA:s beräkningar går världsmarknaden för närvarande miste om 13 miljoner fat olja per dag – mer än dubbelt så mycket som under oljekriserna 1973 och 1979 tillsammans. Även bortfallet av naturgas väntas få allvarliga konsekvenser, och åtgärder som frigörande av strategiska oljereserver ger endast tillfällig lindring.

”Vi minskar smärtan, men vi löser inte problemet,” konstaterade Birol under ett framträdande i tv-kanalen CNBC, och underströk därmed allvaret i den pågående situationen trots de finansiella marknadernas relativa lugn.