Parlamentet ger starkt stöd för samtyckeslag inom EU

Med en överväldigande majoritet på 75 röster mot 27 har Europaparlamentets kvinnoutskott och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter ställt sig bakom en uppmaning till EU-kommissionen att presentera ett förslag om samtyckeslag. Omröstningen markerar ett viktigt steg i arbetet för att stärka skyddet mot sexuella övergrepp inom unionen.

”Det är oacceptabelt att kvinnor i delar av EU inte skyddas av samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning år 2026,” säger den svenska Europaparlamentarikern Evin Incir (S) i ett pressmeddelande. Hon har länge varit en av de drivande krafterna bakom initiativet som syftar till att harmonisera medlemsländernas lagstiftning kring sexualbrott.

Frågan om en gemensam samtyckeslag inom EU har varit omdiskuterad under flera år. Ett tidigare försök att driva igenom en sådan lagstiftning stoppades så sent som 2024 efter motstånd från flera inflytelserika medlemsländer, däribland Ungern, Tyskland och Frankrike. Kritiker har framhållit att sexualbrottslagstiftning traditionellt sett är en nationell angelägenhet och att EU:s kompetens på området kan ifrågasättas.

Sverige införde sin egen samtyckeslagstiftning 2018, vilket innebär att sex utan samtycke klassas som våldtäkt, oavsett om våld eller hot förekommit. Flera andra EU-länder har liknande lagstiftning, men i många medlemsstater krävs fortfarande bevis på våld, hot eller att offret befunnit sig i en särskilt utsatt situation för att en handling ska betraktas som våldtäkt.

Enligt förespråkare för en EU-gemensam samtyckeslag skulle en harmonisering av lagstiftningen inte bara stärka skyddet för potentiella offer utan också underlätta det gränsöverskridande rättsliga samarbetet när sexualbrott begås över nationsgränser. EU-parlamentariker som stödjer förslaget menar att en gemensam definition av sexualbrott baserad på samtycke är grundläggande för ett modernt och rättvist rättssystem.

Motståndare har å sin sida uttryckt oro för att en gemensam lagstiftning skulle kunna strida mot subsidiaritetsprincipen och menar att medlemsländerna själva bör få avgöra hur deras nationella straffrätt ska utformas.

Europaparlamentets fullständiga församling kommer nu att rösta om huruvida frågan ska drivas vidare under minisessionen i Bryssel i slutet av mars. Om parlamentet röstar för att gå vidare med ärendet, förväntas kommissionen presentera ett lagförslag som sedan måste godkännas av både parlamentet och ministerrådet för att bli verklighet.

Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) statistik visar att sexuellt våld fortfarande är ett omfattande problem inom EU. Enligt institutet anmäls endast en bråkdel av alla sexualbrott, och skillnaderna i lagstiftning mellan medlemsländerna bidrar till rättsosäkerhet och ojämlikt skydd för EU-medborgarna.

Flera kvinnorättsorganisationer har välkomnat utskottens omröstning och beskriver den som ett viktigt erkännande av behovet att stärka skyddet mot sexuellt våld inom unionen. Amnesty International, som länge drivit kampanjer för samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning, har kallat det för ett avgörande ögonblick i kampen mot sexuellt våld i Europa.

Om parlamentet röstar för förslaget i mars och kommissionen går vidare med att utarbeta ett konkret lagförslag, väntar troligen intensiva förhandlingar mellan medlemsländerna. Med tanke på det tidigare motståndet från flera tunga medlemsstater kan processen bli både långdragen och komplicerad.

Evin Incir och andra förespråkare inom parlamentet understryker dock att frågan är för viktig för att överges och att EU har ett ansvar att säkerställa att alla medborgare åtnjuter samma grundläggande skydd oavsett i vilket medlemsland de befinner sig.