Europaparlamentet uppmanar till omedelbart frisläppande av förläggaren Gui Minhai

Europaparlamentet har med överväldigande majoritet antagit en resolution som uttrycker stöd för den svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Minhai. Omröstningen ägde rum i Strasbourg under torsdagen, där 546 ledamöter röstade för resolutionen medan endast tre röstade emot och 44 avstod från att rösta.

Samtliga svenska Europaparlamentariker ställde sig bakom resolutionen, med undantag för Sverigedemokraternas tre ledamöter som valde att avstå. Denna tydliga uppslutning visar på bred politisk enighet i frågan över partigränserna bland svenska representanter i EU-parlamentet.

Resolutionen, som är icke-bindande, markerar ett viktigt symboliskt ställningstagande från EU:s sida i ett fall som har kommit att bli en diplomatisk stötesten i relationen mellan Sverige, EU och Kina.

Gui Minhai greps första gången i oktober 2015 när han befann sig i Thailand, vilket var inledningen på ett fall som har väckt stor internationell uppmärksamhet. Han var en av fem bokförläggare kopplade till ett förlag i Hongkong som specialiserade sig på litteratur som var kritisk mot det kinesiska kommunistpartiet och dess ledarskap. Samtliga dessa förläggare försvann under mystiska omständigheter.

År 2020 dömdes Gui till tio års fängelse av en kinesisk domstol, anklagad för att ha ”tillhandahållit utländsk makt med underrättelser”. De kinesiska myndigheterna har hävdat att Gui, som är svensk medborgare, frivilligt återvände till Kina för att ställas inför rätta, något som både hans familj och svenska myndigheter har ifrågasatt.

Fallet har under åren utvecklats till en diplomatisk kris mellan Sverige och Kina. Svenska myndigheter har upprepade gånger begärt konsulär tillgång till Gui, i enlighet med internationella konventioner, men har ofta nekats detta av de kinesiska myndigheterna. Utrikesdepartementet har länge arbetat för att få till stånd en lösning och säkra Guis frisläppande.

Europaparlamentets resolution kommer vid en tidpunkt då relationerna mellan EU och Kina genomgår en omvärdering. Medan ekonomiska band förblir starka, har frågor kring mänskliga rättigheter, handelspolitik och geopolitiska ambitioner skapat ökade spänningar.

Människorättsorganisationer har konsekvent kritiserat Kina för dess behandling av Gui Minhai och pekat på att hans fall är en del av ett bredare mönster av repressiva åtgärder mot oliktänkande, särskilt de med kopplingar till utlandet.

Även om resolutionen inte har någon juridiskt bindande kraft, sänder den en stark politisk signal till Kina om att EU fortsätter att övervaka fallet noga och betraktar det som en prioriterad fråga i sina bilaterala relationer med landet.

Familjemedlemmar till Gui, särskilt hans dotter Angela Gui som har varit en framträdande röst i kampen för sin fars frigivning, har välkomnat det internationella stödet men fortsätter att uttrycka oro över hans hälsotillstånd och behandling i fängelset.

I ett större perspektiv illustrerar fallet Gui Minhai de växande utmaningarna för länder som Sverige när det gäller att balansera ekonomiska intressen med principiella ställningstaganden för mänskliga rättigheter i relation till Kina, en växande global stormakt med ökande internationellt inflytande.

För EU representerar resolutionen ytterligare ett steg i utvecklingen av en mer sammanhållen hållning gentemot Kina, där handel och samarbete fortsätter men där tydligare gränser dras kring frågor som rör grundläggande rättigheter och rättsstatens principer.

Medan den diplomatiska processen fortsätter, förblir osäkerheten kring Gui Minhais framtid stor. Hans fall har kommit att symbolisera de bredare spänningarna mellan västerländska demokratier och Kina gällande yttrandefrihet, rättssäkerhet och nationalitetsskydd för medborgare utomlands.