Bosnien-Hercegovina vid ett vägskäl: ”Ett ödesval”

På söndag går Bosnien-Hercegovina till val. Väljarna ställs inför ett ovanligt fragmenterat politiskt landskap: 75 partier, närmare 30 koalitioner och en handfull oberoende kandidater. Det politiska klimatet är djupt polariserat, och sakpolitiken har hamnat i skymundan av anklagelser om otillbörligt kampanjande, korruption och slöseri med allmänna medel.

Enligt Johanna Mannergren, professor i statsvetenskap och internationella relationer vid Södertörns högskola, handlar söndagens val om mer än maktdelning. Hon beskriver det som ett ödesval. Antingen fortsätter reformprocessen mot EU-medlemskap, eller fördjupas den etnonationalistiska låsningen, säger hon. Mannergren har forskat om fredsprocesser på västra Balkan.

Många av de spänningar som präglar valet har rötter i Daytonavtalet, det fredsavtal som 1995 markerade slutet på Bosnienkriget. Avtalet byggde på en kompromiss mellan landets etniska grupper och utgjorde grunden för statsbildningen. Genom en komplicerad maktdelning i politiska organ och myndigheter skulle friktionen minska. Dessutom inrättades en hög representant, utsedd av FN, med uppgift att övervaka att systemet fungerade. Förste innehavare av posten var Carl Bildt.

Med tiden har slitningarna ökat. Daytonavtalet var aldrig tänkt som en permanent lösning, men någon verklig reformprocess har inte kommit till stånd. Ibland talar man om en frusen konflikt på västra Balkan, men jag föredrar att kalla det en frusen fred, säger Mannergren. Det står inget krig för dörren, men det har blivit svårt att gå vidare. Det som en gång garanterade freden omöjliggör nu en fördjupad fred, tillägger hon.

Valets genomförande ses därför som ett test på landets politiska mognad, bland annat av tankesmedjan International Institute for Strategic Studies. Förtroendet bland väljarna är dock lågt, både för politikerna och för att valet ska gå rätt till. Korruptionen är utbredd. De senaste veckorna har hundratals fall av desinformation, otillbörlig påverkan och brott mot kampanjregelverket anmälts. OSSE:s valobservatörer har också varnat för brister i den nya digitaliserade röstningstekniken.

Bland väljarna märks en utbredd uppgivenhet. Vladan Lausevic, skribent och social entreprenör uppvuxen i Bosnien och aktiv i den demokratiskt reforminriktade diasporan, säger att många tröttnat. Landet har haft en negativ utveckling under flera år. Folk har tröttnat på politiker som marknadsför sig som ”den minst korrupta”. Det kommer sannolikt att påverka valdeltagandet. Utflyttningen är också omfattande: på 20 år har Bosnien-Hercegovina förlorat nästan en fjärdedel av sin befolkning.

Den inrikespolitiska utvecklingen påverkas dessutom av en spänd geopolitisk situation. I slutet av maj avgick den tyske politikern Christian Schmidt oväntat från posten som FN:s höge representant, enligt uppgifter efter hård press från Vita huset. Bakgrunden är ett infrastrukturprojekt där gas importerad från USA skulle ersätta rysk energi. En ny gasledning skulle dras genom flera länder på västra Balkan och gagna hela regionen. Enligt medieavslöjanden, bland annat i The Guardian, hade flera personer med koppling till president Donald Trump personliga intressen i det bolag som föreslagits bygga ledningen, däribland familjemedlemmar till Trump och en bror till Michael Flynn, Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare. Schmidt ansåg projektet orealistiskt och oseriöst.

Sedan Schmidt lämnade sin post är den höge representantens roll obesatt. Den kan inte utan vidare avskaffas, men vägen framåt är omstridd. USA anser att rollen bör skrotas. Andra varnar för att etniska spänningar skulle få farligt stort spelrum utan internationell övervakning.

Att historien fortfarande är djupt närvarande i regionen blev tydligt när den krigsbrottsdömde generalen Ratko Mladic nyligen begravdes i grannlandet Serbien. Mladic dömdes för tusentals människors död, men hyllades av många som hjälte. Händelsen visar hur laddad samtidshistorien är och sätter valet i ett bredare sammanhang.

Bosnien-Hercegovina beviljades kandidatstatus till EU 2022, och valet följs noga från Bryssel. Resultatet och de politiska samtal som följer väntas ge en signal om vart landet är på väg. Landet består av två entiteter: Federationen Bosnien och Hercegovina samt Republika Srpska. Väljarna ska utse tre ledamöter till det kollektiva presidentskapet – en bosniak, en bosnienserb och en bosnienkroat – där ordförandeskapet roterar i åttamånaderscykler. Dessutom väljs parlament på såväl stats- som delstatsnivå, bland annat till Republika Srpska, som även har en egen president. Den trepartikoalition som bildade regering efter förra valet sprack 2025, bland annat på grund av oenighet i synen på ett EU-närmande. Det politiska systemet, format av Daytonavtalet, är komplext och känsligt. Utgången avgör inte bara den närmaste mandatperioden, utan också hur snabbt landet kan närma sig EU.