Eurosedlarna i omlopp ökar i takt med att oron för krig, skogsbränder och cyberattacker växer.

Eurosedlarna ökar kraftigt i värde och antal. Enligt Europeiska centralbankens (ECB) senaste sammanställning har det totala värdet av alla eurosedlar i omlopp ökat från 1 biljon euro 2016 till 1,6 biljoner euro 2026. Det skriver The Guardian. Sedelmängden har under samma period vuxit från cirka 24 miljarder till 31,3 miljarder sedlar. Det innebär en tillväxt på omkring 30 procent i antal och 60 procent i värde.

Att utvecklingen pekar uppåt förklaras främst med en växande oro bland hushållen för krig, omfattande skogsbränder och cyberattacker. I oroliga tider betraktas fysiska kontanter som en försäkring för att kunna genomföra betalningar när digitala system slås ut eller är svårtillgängliga. Kontanter behövs också för att kunna köpa varor om det uppstår strömavbrott eller störningar i datakommunikationen.

Flera europeiska regeringar har agerat på denna utveckling. Under 2025 uppmanade myndigheter i Sverige, Tyskland och Nederländerna sina medborgare att bygga upp ett krislager med vatten, livsmedel och kontanter hemma. De råden syftar till att stärka den allmänna beredskapen och minska sårbarheten i samhället. Tyska myndigheter har gått längst med konkreta instruktioner om hur mycket kontanter som rekommenderas, medan de svenska rekommendationerna har fokuserat på att ha en summa för att klara sig några dagar.

För den svenska kronan ser utvecklingen dock annorlunda ut. Enligt Riksbanken har värdet av sedlar i omlopp minskat stadigt sedan 2016. Medan euron ökar i omlopp, minskar alltså kronan i både antal och totalt värde.

Orsaken till den svenska särutvecklingen är väl känd. Sverige är ett av världens mest kontantlösa länder. Digitala betalsystem, inte minst Swish, har ersatt det mesta av fysisk betalning i butik och vardag. Dessutom har antalet bankkontor som hanterar kontanter minskat kraftigt, vilket gör det svårare för privatpersoner att sätta in eller ta ut sedlar. Den kraftiga digitaliseringen har lett till att kontanter idag bara står för en mycket liten andel av de totala betalningarna.

Det innebär inte att kontanterna har förlorat sin symboliska betydelse. I takt med att EU-kommissionen och nationella myndigheter stärker beredskapen har även Riksbanken varit tvungna att påminna om att kontantanvändningen bör upprätthållas för att säkerställa en fungerande krisberedskap. Centralbanken har därför försökt motverka den snabba nedgången, bland annat genom att utreda möjligheten att införa digitala centralbankspengar som ett komplement.

För säkerhetsindustrin och företag som hanterar kontanter har euroområdets ökande efterfrågan skapat en positiv marknadssituation. I takt med att ECB trycker nya sedlar för att ersätta slitna exemplar och möta efterfrågan, ökar också behovet av trygga logistiklösningar och system för att hantera stora volymer. Centralbankerna står inför en kostsam utmaning, då större sedelmängder kräver mer personal och tekniska system för att spåra och kvalitetssäkra beståndet.

Statistiken visar därmed på en splittrad kontantbild inom EU. I eurozonen fungerar kontanterna alltmer som en trygghetsreserv i oroliga tider, medan de i Sverige i högre grad betraktas som ett förlegat betalningsmedel. Den gemensamma nämnaren är dock att kontanterna har fått en förnyad, och delvis politisk, roll i samhällsberedskapen. Det handlar inte längre enbart om betalning, utan om förtroende och möjligheten att agera när det digitala samhället inte fungerar. Kommande år lär därför visa om de svenska myndigheternas insatser kan bromsa kronans nedgång, och om eurons uppgång fortsätter när säkerhetsläget förändras.