Finland ansluter sig till Frankrikes initiativ för kärnvapenavskräckning i konfidentiella samtal.

Finland har inlett förtroliga samtal med Frankrike om ett deltagande i det franska initiativet för kärnvapenavskräckning. Det framgår av ett gemensamt pressmeddelande från presidentens kansli och försvarsministeriet i Helsingfors.

Med Finland på plats omfattar initiativet nu alla nordiska länder utom Island. Bakgrunden är den franska strävan att bygga en mer självständig europeisk försvarsförmåga och minska kontinentens beroende av USA. Frankrike är det enda EU-land som har egna kärnvapen efter Storbritanniens utträde ur unionen.

– Finlands anslutning till initiativet kommer att avsevärt intensifiera det bilaterala försvarssamarbetet mellan våra länder och stärka Finlands säkerhet, säger försvarsminister Antti Häkkänen i pressmeddelandet.

Sverige höll sin första motsvarande kontakt med Frankrike redan i april. Några detaljer om innehållet i samtalen har inte offentliggjorts.

Det franska kärnvapeninitiativet har vuxit fram ur den bredare europeiska diskussionen om strategisk autonomi. President Emmanuel Macron har under flera år argumenterat för att Frankrikes kärnvapenarsenal kan spela en roll för hela Europas säkerhet. Samtalen med de nordiska länderna sker mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den säkerhetspolitiska omsvängning som präglat Nordeuropa sedan 2022.

Finland och Sverige lämnade sin långa alliansfrihet och ansökte om Natomedlemskap efter invasionen. Finland gick med i Nato 2023 och Sverige 2024. Båda länderna har därmed redan formellt omfattats av Natos artikel 5, men det franska initiativet erbjuder en kompletterande dimension. Det handlar inte om att ersätta Nato utan om att skapa flera lager av avskräckning i Europa.

Finlands säkerhetspolitiska läge är särskilt utsatt. Landet delar en omkring 1 340 kilometer lång gräns med Ryssland och har en historia av krig med sin östra granne. Ett närmare försvarssamarbete med Frankrike ses därför som ett viktigt komplement till det nordiska och europeiska samarbetet. Häkkänen har tidigare varit tydlig med att Finland vill ha en stark nationell försvarsförmåga, men också att ingen enskild stat kan garantera säkerheten på egen hand.

För Sveriges del innebär samtalen med Frankrike en naturlig fortsättning på ett redan etablerat samarbete. Sverige och Frankrike har under flera år utvecklat gemensamma projekt inom försvar och säkerhet, bland annat när det gäller underrättelseutbyte och militär övningsverksamhet. Det franska initiativet bör ses i ljuset av att Europa efter Brexit har ett begränsat antal kärnvapenmakare. Storbritannien har en egen arsenal, men dess doktrin är tätt kopplad till Nato och USA. Frankrike har däremot alltid hållit fast vid att dess kärnvapen ska vara oberoende.

Att Island inte ingår i initiativet har en naturlig förklaring. Island har ingen egen försvarsmakt och är därmed i praktiken beroende av andra länders säkerhetspolitiska ramverk. Landet är medlem i Nato men har aldrig haft ambitionen att delta i kärnvapenrelaterade arrangemang.

Det franska initiativet väcker också frågor om relationen till USA. Inom Nato har kärnvapenavskräckningen länge vilat på amerikanska förmågor och vapen stationerade i Europa. Frankrikes initiativ kan ses som ett sätt att säkra ett europeiskt alternativ om den amerikanska garantin skulle ifrågasättas. Detta är särskilt aktuellt i ljuset av den politiska osäkerheten i Washington och den debatt som förts om att europeiska länder måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet.

Försvarsindustrin är ytterligare en faktor. Ett utökat samarbete med Frankrike kan öppna för djupare industriella partnerskap för finska och svenska företag. Frankrike har en av Europas mest utvecklade försvarsindustrier, med företag som Dassault, Naval Group och MBDA i spetsen. Samarbeten kring bland annat robotteknik och undervattensförmågor har redan etablerats på nordisk-fransk nivå, och det politiska initiativet kan ge ytterligare fart åt den utvecklingen.

Samtalen är förtroliga, vilket innebär att det i nuläget inte finns några officiella uppgifter om tidsplan, rättsliga former eller konkreta åtaganden. Det är dock tydligt att initiativet har fått en ny geografisk tyngd i och med de nordiska ländernas anslutning. Med Finland och Sverige i Nato har Norden blivit en central del av Europas försvarsarkitektur. Frankrikes närmande till regionen bekräftar denna utveckling.

Det återstår att se hur samtalen utvecklas och vilken roll det franska kärnvapenparaplyet faktiskt kan spela i praktiken. Men signalen är tydlig: europeiska länder söker nya vägar att stärka sin säkerhet i en tid då gränserna mellan nationellt och europeiskt försvar blir allt mer flytande.