Hälften av valincidenterna som anmälts till myndigheten rör valsedlar.

Nästan var fjärde anmäld incident under årets val handlar om problem med rösthanteringen, enligt uppgifter från Valmyndigheten till nyhetsbyrån TT. Det rör sig bland annat om borttappade, stulna eller försvunna valsedlar, samt brister i hanteringen av förtidsröster och röstmottagningen. Totalt handlar en fjärdedel av alla incidentrapporter om just rösthanteringsfel, såsom granskning av förtidsröster, felaktig hantering av röstkvitton och problem med röstlängden.

Därutöver utgör cirka sju procent av anmälningarna misstänkt otillbörlig påverkan. Det kan handla om att en anhörig försökt styra hur någon röstar, brott mot valhemligheten, otillåten propaganda eller skadegörelse. Dessa siffror ger för första gången en officiell bild av de störningar som uppstått i samband med årets valprocess.

En avgörande förändring i år är att det är obligatoriskt för valadministrationen att rapportera misstänkta oegentligheter. Det är första gången som denna rapporteringsskyldighet är lagstadgad, vilket innebär att årets siffror inte går att jämföra med tidigare val. Myndigheten betonar att det nya systemet syftar till att stärka transparensen och förtroendet för valprocessen, men att det också innebär att statistiken är svår att tolka i ett historiskt perspektiv.

Enligt Valmyndigheten finns det i nuläget inga uppgifter som tyder på att de rapporterade incidenterna har påverkat de preliminära valresultaten. Valets utfall bedöms därmed vara tillförlitligt trots de brister som uppmärksammats.

Bakgrunden till den skärpta rapporteringen är en strävan efter att stärka valintegriteten i Sverige, i linje med internationella rekommendationer och efter flera uppmärksammade fall av valfusk i andra länder. Även om Sverige traditionellt haft högt förtroende för sina val, har den digitala utvecklingen och ett ökat antal förtidsröster skapat nya utmaningar. Allt fler väljare väljer att rösta i förtid, vilket ställer högre krav på logistik, säkerhet och administration runt röstmottagningen.

Det nya incidentrapporteringssystemet innebär att varje valkrets och röstmottagningsställe nu måste dokumentera och anmäla även mindre avvikelser. Det kan röra sig om allt från tekniska problem med röstningsmaskiner till mänskliga misstag vid rösträkningen. Syftet är att skapa en mer komplett bild av valets genomförande och snabbt kunna åtgärda eventuella brister.

Experter på valrätt och demokratifrågor ser positivt på utvecklingen, men påpekar att det är viktigt att inte dra för långtgående slutsatser av enskilda incidenter. En ökad rapportering kan helt enkelt innebära att fler mindre avvikelser upptäcks, inte att valsystemet blivit sämre. Samtidigt understryker de vikten av att valadministrationen fortsätter att utveckla sina rutiner för att hantera både tekniska och mänskliga fel.

Valmyndigheten har under valdagen haft extra bemanning och särskilda beredskapsrutiner för att kunna hantera inkommande rapporter. Samtliga inkomna ärenden utreds och följs upp, och myndigheten har sagt att en fullständig redogörelse över incidenterna kommer att publiceras efter att valresultatet är slutgiltigt fastställt. Det preliminära valresultatet väntas bli klart under de närmaste dagarna, och enligt myndigheten finns det ingen anledning att tro att utfallet kommer att ändras till följd av de anmälda händelserna.