Företagskonkurser minskar, bygg- och restaurangbranschen drabbas hårdast

I april gick 797 aktiebolag i konkurs, vilket är en minskning med 15 procent jämfört med samma månad förra året. Sedan årsskiftet har antalet konkurser minskat med 8 procent jämfört med motsvarande period föregående år.

Denna positiva utveckling kommer efter en utdragen återhämtningsperiod från pandemin och den efterföljande lågkonjunkturen, enligt Synas vd Karl Stjerna.

”Vi ser äntligen tecken på att näringslivet börjar stabiliseras efter flera turbulenta år. Den nedåtgående konkurstrenden är ett välkommet tecken för svensk ekonomi,” säger Stjerna i en kommentar till statistiken.

Trots den generella förbättringen finns det fortfarande branscher som kämpar med ekonomiska utmaningar. Bygg- och restaurangsektorn tillhör de hårdast drabbade, med fortsatt höga konkurstal.

Byggbranschen, som tidigare varit en stark motor i svensk ekonomi, har under de senaste åren pressats av stigande materialkostnader, höjda räntor och minskad efterfrågan på nyproduktion. Flera medelstora byggföretag har tvingats kasta in handduken när projekten blivit olönsamma eller finansieringen brustit.

Restaurangbranschen, som först drabbades hårt av pandemins restriktioner, kämpar nu med ökade råvarupriser och förändrade konsumtionsmönster. Många restauranger som överlevde pandemin med hjälp av statliga stöd har nu svårt att klara sig när stöden upphört samtidigt som driftskostnaderna ökat.

”Vi ser en strukturomvandling i flera branscher där de svagaste aktörerna försvinner medan de med starkare affärsmodeller klarar sig. Det är en naturlig men smärtsam process i ekonomin,” förklarar en branschanalytiker som tidningen talat med.

Trots den positiva utvecklingen i konkursstatistiken varnar Karl Stjerna för att orosmolnen inte är helt borta. Särskilt konflikten i Iran lyfts fram som en potentiell riskfaktor som kan sätta svenska företag på prov, inte minst genom högre energikostnader.

”Min bedömning är att konflikten i slutändan kommer att innebära att svenska företag, både stora och små, också kommer att känna av konsekvenserna när ekonomin bromsar in,” säger Stjerna.

En eskalering av konflikten i Mellanöstern skulle kunna leda till ökade oljepriser och därmed högre transportkostnader och inflationstryck, vilket i sin tur kan försvåra centralbankers möjligheter att sänka räntor. För många svenska företag som redan opererar med små marginaler kan sådana ökade kostnader bli avgörande.

Särskilt utsatta är energiintensiva industrier samt transport- och logistikföretag som är känsliga för bränsleprisökningar. Även exportföretag med betydande försäljning till Mellanöstern eller beroende av handelsrutter genom regionen kan drabbas om konflikten förvärras.

Samtidigt finns det ljuspunkter i den svenska ekonomin. Tjänstesektorn visar tecken på återhämtning och tech-sektorn fortsätter att växa trots tidigare varningsrop om en avmattning.

Ekonomer pekar på att den svenska kronan har stabiliserats något, vilket underlättar för importberoende företag, samtidigt som Riksbanken signalerat möjliga räntesänkningar under året om inflationen fortsätter att dämpas.

”Vi ser en försiktigt optimistisk trend, men företagen måste fortsätta att vara vaksamma och anpassningsbara. De som lyckas balansera kostnadsbesparingar med strategiska investeringar har störst chans att klara sig genom denna period av ekonomisk osäkerhet,” avslutar Stjerna.

Näringsdepartementet följer utvecklingen noga och har tidigare signalerat beredskap att vid behov sätta in riktade stödåtgärder för särskilt utsatta branscher, men betonar samtidigt vikten av strukturomvandling för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.