Franska blodbanker drabbade av cyberattack mot kylsystem – svensk risk höjd

Blodbanker i Frankrike har utsatts för cyberattacker med tillvägagångssätt som påminner starkt om den attack som tidigare drabbade kylrummen i svenska matbutiker. Hittills finns inga tecken på att svenska blodbanker varit utsatta, men läget bedöms som allvarligt.

– Risken är definitivt förhöjd, säger Fredrik Jacobsson på Region Skåne.

Attackerna mot de franska blodbankerna har väckt oro inom sjukvårdssektorn i hela Europa. Enligt uppgifter ska angriparna ha använt sig av liknande metoder som vid den uppmärksammade attacken mot kylsystemen i svenska livsmedelsbutiker tidigare i år. Då slogs temperaturkontrollen ut i ett stort antal butiker, vilket ledde till att stora mängder färskvaror fick kasseras.

Svenska myndigheter följer nu utvecklingen noga. Region Skåne, som ansvarar för blodförsörjningen i södra Sverige, har intensifierat sitt säkerhetsarbete. Fredrik Jacobsson, som är verksamhetschef med ansvar för området, betonar att man inte ser några konkreta hot just nu men att läget kan förändras snabbt.

Sårbarheten inom sjukvården har länge varit känd. Blodbanker är beroende av fungerande IT-system för allt från donationsregistrering till logistik och temperaturövervakning. Ett angrepp som slår ut dessa system kan få direkta konsekvenser för patienter som är beroende av blodtransfusioner.

Experter pekar på att sjukvården blivit ett allt mer attraktivt mål för cyberkriminella. Orsakerna är flera: verksamheten är kritisk, systemen är ofta ålderdomliga och säkerhetsarbetet har inte alltid hunnit ikapp den digitala utvecklingen. Dessutom är betalningsviljan hög när det gäller att få tillbaka kontrollen över system som bokstavligen kan vara livsavgörande.

Den attack som drabbade svenska matbutiker väckte stor uppmärksamhet inte minst för att den visade på en ny typ av sårbarhet. Kylsystemen är ofta uppkopplade mot nätet men har sällan det skydd som krävs för att stå emot avancerade attacker. Samma sak gäller i hög utsträckning sjukvårdens utrustning, där gamla system ofta används långt efter att stödet upphört. Detta har lett till att myndigheter i flera länder nu ser över sina riktlinjer för hur kritiska funktioner ska skyddas.

I Sverige pågår sedan tidigare ett arbete med att stärka säkerheten inom vården, men enligt flera bedömare går utvecklingen för långsamt. Det finns fortfarande stora skillnader mellan regionerna när det gäller både kompetens och tekniska lösningar.

Säkerhetsexperter menar att attackerna mot Frankrike bör ses som en väckarklocka även för Sverige. Det handlar inte längre om ifall utan om när nästa stora attack kommer. Och även om svenska blodbanker hittills klarat sig, innebär det inte att de är säkra.

För regionernas del handlar det nu om att göra allt från att säkra nätverken till att utbilda personal i hur man hanterar misstänkta hot. Enligt Fredrik Jacobsson pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra beredskapen, men han vill inte gå in på detaljer av säkerhetsskäl.

– Vi jobbar aktivt med frågan och har förstärkt våra system, säger han.

Den franska attacken visar också på vikten av internationellt samarbete. Brottsligheten är gränsöverskridande och spåren leder ofta till nätverk som opererar från flera olika länder. Att enskilda regioner eller länder försöker lösa problemet på egen hand är inte längre en realistisk strategi.

Ännu är det oklart vilka som ligger bakom attacken mot de franska blodbankerna och vilka motiv som funnits. Utredningar pågår och franska myndigheter har hittills varit återhållsamma med information. Klart är dock att händelsen satt fokus på en av samhällets mest skyddsvärda verksamheter.

För svensk del återstår att se om några spår leder hit. Hittills finns inga sådana indikationer, men både regioner och myndigheter utlovar fortsatt hög vaksamhet.