Gaspriserna fortsätter stiga medan lagernivåerna i Europa förblir låga.

Europeiska naturgaspriser fortsätter att stiga kraftigt och har nu nått den högsta nivån på över ett år. Vid lunchtid på fredagen kostade gasen 66 euro per megawattimme, vilket är en markant ökning jämfört med toppen på drygt 60 euro som noterades i mitten av mars. Sedan årsskiftet har priset därmed stigit med hela 134 procent, en uppgång som väcker oro bland både analytiker och energikonsumenter.

Den kraftiga prisutvecklingen kommer efter en period av relativt stabila nivåer under sommaren. Flera faktorer samverkar: bland annat hård konkurrens om flytande naturgas (LNG) från Asien, avbrott i norsk gasproduktion och fortsatt hög industriell efterfrågan i Europa. Samtidigt har Rysslands minskade leveranser till EU skapat en strukturell obalans som gör marknaden betydligt känsligare för störningar.

Enligt analytiker blir det nu allt svårare att fylla Europas gaslager till det tidigare målet på 90 procent inför vintern. För närvarande är lagren fyllda till 62 procent, jämfört med 74 procent vid samma tidpunkt förra året, enligt uppgifter från Reuters. Skillnaden på tolv procentenheter motsvarar en betydande volym som kan komma att saknas under de kallaste månaderna.

Trots de dystra siffrorna tonade en talesperson för Europeiska kommissionen på torsdagen ner risken för en förestående gaskris. Kommissionen menar att unionen har bättre beredskap än tidigare år tack vare diversifierade leveransvägar och ett utbyggt nät av LNG-terminaler. Man hänvisade också till att flera medlemsländer har reservavtal och flexibla avtal med leverantörer som kan aktiveras vid behov.

Ändå är läget känsligt. Den höga gaspriset har redan fått tydliga effekter på elpriserna i Europa, och särskilt utsatta är de regioner som är beroende av gasbaserad elproduktion för att möta efterfrågan. I Sverige märks påverkan främst i södra delen av landet, där elpriserna i elområde 3 och 4 följer den kontinentala marknaden i högre utsträckning än i norr.

Södra Sverige är sammankopplat med det europeiska elsystemet genom exportkablar, vilket gör att prissättningen påverkas direkt av utvecklingen på kontinenten. När de europeiska gaspriserna stiger, drar det med sig elpriserna även i söder, särskilt under perioder med hög förbrukning och låg vindkraftproduktion.

För svenska hushåll och företag innebär detta ökade kostnader under en period då många redan har ansträngda ekonomier. Industrins elintensiva verksamheter, som i södra Sverige inkluderar tillverkning, livsmedelsproduktion och logistik, drabbas särskilt hårt av de stigande priserna.

Samtidigt pekar marknadsbedömare på att den europeiska gasmarknaden sannolikt kommer att förbli volatil under överskådlig tid. Fondförvaltare och energihandlare följer noggrant utvecklingen i Asien, där efterfrågan på LNG förväntas öka ytterligare i takt med att fler koldrivna kraftverk ersätts av gaskraftverk.

Ur ett längre perspektiv har EU satt upp ambitiösa mål för att minska beroendet av fossila bränslen, men övergången tar tid. Under tiden förblir gaspriserna en viktig barometer för Europas ekonomiska hälsa och en nyckelfaktor för konkurrenskraften hos den europeiska industrin.

Experter varnar för att ytterligare prisökningar kan komma om vintern blir kallare än normalt, eller om något oförutsett inträffar i leveranskedjan. Just nu finns inga tecken på att prispressen ska avta inom den närmsta tiden, och marknaden förväntas förbli fortsatt känslig för nyheter om lagersaldon, väderprognoser och politiska beslut.

Sammantaget står Europa inför en utmanande vinter där gaspriserna sannolikt kommer att fortsätta spela en avgörande roll för både energiförsörjning och elkostnader. För Sveriges del blir utvecklingen i södra regionerna en direkt avspegling av den större europeiska energimarknadens tillstånd.