Grekland sänker skatten på bonusar och utdelningar i finanssektorn från 15 till 5 procent. Beskedet kommer från regeringen i Aten och är en del av strategin att göra landet till en europeisk knutpunkt för förmögna investerare och kapitalförvaltare. Det finns dock villkor: företaget måste ha driftskostnader på minst tre miljoner euro per år i Grekland. Därmed riktar sig lättnaden i första hand till etablerade aktörer, inte till skalbolag.
Redan nu tycks åtgärden ge effekt. Den Londonbaserade miljardären Chris Rokos, som grundat hedgefonden Rokos Capital Management, ska enligt uppgifter flytta sin skattehemvist till Grekland. Rokos är en välkänd figur i finansvärlden och har tidigare varit partner hos Brevan Howard, en av Europas största hedgefonder. Hans flytt ses som en prestigevinst för Aten, eftersom skattefrågor ofta väger tungt för denna grupp.
Rådgivaren Vasilis Karatzas vid det grekiska finansdepartementet bekräftar att samtal förs även med stora investerare från Gulfstaterna. Exakt vilka aktörer det handlar om framgår inte, men enligt Karatzas är intresset påtagligt. Gulfstater, med sina statliga investeringsfonder och växande förmögenhetssektor, har blivit allt viktigare för länder som vill locka internationellt kapital. Greklands geografiska läge, med närhet till Mellanöstern och Asien, kan spela en roll i sammanhanget.
Bakgrunden till de nya reglerna är en bredare skattepolitisk förändring. Sedan 2019 har Grekland en årlig platt skatt på 100 000 euro på vinster som tjänats in utomlands, ett system som påminner om dem som finns i bland annat Italien och Portugal. Utländska medborgare är också befriade från arvsskatt på tillgångar som finns utomlands. Tillsammans skapar dessa regler ett regelverk som är betydligt förmånligare för internationella investerare än för ordinära skattebetalare i landet.
Det är lätt att se varför Grekland satsar på denna väg. Landet har efter flera års ekonomisk kris behövt hitta nya intäkter och nya sätt att skapa tillväxt. Genom att locka välbeställda utlänningar hoppas regeringen öka konsumtionen, få in skattemedel via de nya systemen och stärka landets internationella status. Fastighetsmarknaden i Aten och turistorter som Mykonos och Santorini har redan sett ett ökat intresse från utländska köpare, vilket delvis tillskrivs skattelättnaderna.
Men systemet väcker också frågor. Minskad skatt på bonusar och utdelningar gynnar framför allt ett litet antal högt avlönade personer i finansbranschen. Kritiker menar att detta är en form av skattekonkurrens där länder bjuder över varandra för att locka rika individer, samtidigt som vanliga medborgare får bära en större del av det offentliga finansieringsbehovet. Liknande invändningar har riktats mot Greklands platta skatt för utlandsinkomster, som framför allt gynnar välutbildade och redan förmögna personer.
Å andra sidan påpekar förespråkare att den nya skattesatsen inte är villkorslös. Kravet på tre miljoner euro i årliga driftskostnader innebär att företagen måste ha en reell verksamhet i landet, med personal, kontor och investeringar. Det handlar alltså inte bara om skatteplanering utan om att få in internationella företag som kan bidra med arbetstillfällen och kompetens. För ett land som Grekland, där ungdomsarbetslösheten under lång tid varit bland de högsta i Europa, kan etableringar av den här typen ha betydelse bortom strikt skatteintäkter.
Chris Rokos beslut att flytta till Grekland kan i förlängningen locka andra fondförvaltare att göra samma sak. London har under senare år fått se en rad förmögna personer välja andra skattejurisdiktioner, bland annat på grund av förändrade regler och ett mer pressat ekonomiskt klimat i Storbritannien. Monaco, Schweiz och Dubai har traditionellt varit alternativen, men länder som Grekland och Italien har börjat konkurrera med nya skatteregimer. Rokos flytt sänder en signal om att Sydeuropa nu betraktas som ett seriöst alternativ.
Samtalen med investerare i Gulfstaterna kan vara minst lika viktiga. Flera länder i regionen har under senare år investerat tungt i europeiska fastigheter, infrastruktur och techbolag. Att Grekland nu aktivt söker den typen av kapital passar in i en trend där hela östra Medelhavet får allt större geostrategisk och ekonomisk uppmärksamhet. Om samtalen leder till konkreta etableringar kan det ge landet en plats i den globala kapitalström som tidigare gått förbi Aten.
Sammanfattningsvis är de nya skattereglerna ett tydligt exempel på hur Grekland försöker ompositionera sig efter krisen. Den sänkta skatten på bonusar och utdelningar, tillsammans med det befintliga systemet med platt skatt för utlandsinkomster, gör landet attraktivt för en grupp investerare som annars ofta väljer andra skattejurisdiktioner. Det återstår att se om strategin leder till bredare ekonomiska fördelar eller om den främst blir en framgång för ett litet antal redan rika personer. Men att regeringen tar inriktningen på allvar är tydligt, inte minst genom samtalen med representanter för Gulfstaterna och genom att en av Londons mest kända hedgefondmiljardärer har valt att kalla Grekland för sitt nya hem.
