Riksbanken höjer styrräntan i två steg till 2,25 procent, med start i december, enligt fredagens besked från direktionen. Åtgärden motiveras med att man vill undvika att inflationen biter sig fast på en för hög nivå. Samtidigt nedgraderas tillväxtprognosen för 2027 och 2028 något, medan arbetslösheten väntas falla till 7,5 procent i slutet av 2028.
”Hushåll och företag ska räkna med att räntorna i framtiden blir något högre än i dag, även om vi inte ser någon större uppgång”, sade Christina Nyman, chefsekonom på Riksbanken, i samband med beslutet. Uttalandet signalerar att myndigheten ser ett fortsatt behov av åtstramning, men att räntetoppen ligger nära.
Beslutet kommer efter en period av hög inflation, där Riksbanken sedan tidigare har genomfört flera höjningar. Att man nu väljer att gå vidare i två steg – med start i december – tolkas av bedömare som ett sätt att gradvis anpassa ekonomin utan att chocka marknaden. Första höjningen planeras alltså redan i december, och den andra väntas följa inom kort, även om något exakt datum inte har kommunicerats.
Enligt Riksbankens prognos förklaras årets tillväxt av flera samverkande faktorer: ökade investeringar, stärkt hushållsekonomi och en växande efterfrågan i näringslivet. Det är positiva signaler, men samtidigt försiktighet inför framtiden. Den förväntade tillväxten för 2027–2028 justeras ned till 2,4 respektive 1,8 procent, jämfört med de 2,5 och 1,9 procent som angavs i aprilprognosen. Nedrevideringen är marginell, men visar att Riksbanken räknar med en långsammare återhämtning än tidigare.
Arbetslösheten väntas minska successivt och landa på 7,5 procent år 2028, vilket är en förbättring jämfört med dagens nivåer. Detta trots att räntehöjningarna kan dämpa sysselsättningen inom vissa sektorer, särskilt bostadsbyggande och konsumentnära verksamheter. Samtidigt väntas starkare hushållsfinanser, till följd av reallöneökningar och lägre inflation, bidra till en mer positiv utveckling i ekonomin.
Effekterna av de höjda styrräntorna märks direkt på bolånemarknaden. De rörliga boräntorna, som är kopplade till marknadsräntor, kommer med stor sannolikhet att stiga i takt med Riksbankens åtgärder. Det kan i sin tur pressa bostadspriserna och minska hushållens konsumtionsutrymme. För företag innebär högre räntor ökade finansieringskostnader, vilket kan påverka investeringsviljan framöver. Särskilt inom industrisektorer som är kapitalintensiva, exempelvis gruvnäringen och tillverkningsindustrin, kan ränteläget få betydelse för expansionsplaner.
Sveriges ekonomi är dock i en relativt god position jämfört med många andra länder. Exportindustrin har visat motståndskraft, och den svaga kronan har givit konkurrensfördelar för exportföretag. En räntehöjning kan dessutom stärka kronan på sikt, vilket i sin tur kan dämpa importpriserna och ytterligare bidra till lägre inflation. Men en starkare krona kan också försvåra för exportföretag, så effekterna är tudelade.
Marknadens reaktion på beskedet var initialt lugn, men analytiker påpekade att Riksbanken signalerar en något mer hökaktig hållning än väntat. Flera bedömare hade räknat med att höjningen skulle ske i ett enda steg, och att centralbanken nu väljer två steg kan ses som ett försök att hantera osäkerheten i omvärlden. Geopolitiska spänningar, handelsstörningar och en avmattning i euronära ekonomier är faktorer som kan påverka svensk tillväxt under de kommande åren.
För hushållen innebär beskedet att man bör planera för högre räntekostnader under en längre period. Christina Nyman betonade att det inte är fråga om någon dramatisk uppgång, men att normaliseringen av ränteläget innebär att den tid då styrräntan låg nära noll är över. Detta är en strukturell förändring som påverkar allt från sparande i fonder till prissättningen på bostäder.
Riksbankens nästa penningpolitiska möte äger rum i november, och där väntas besked om den exakta tidpunkten för den första höjningen i december. Därefter lär direktionen följa den ekonomiska utvecklingen noga. Om inflationsutsikterna försämras kan ytterligare höjningar bli aktuella, men i dagsläget tyder prognosen på att räntetoppen nås inom kort.
Beslutet har ännu inte fått några omedelbara politiska reaktioner, men oppositionspartier har tidigare kritiserat Riksbanken för att vara alltför tveksamma till att höja räntan när inflationen var som högst. Nu när man istället agerar i förebyggande syfte, blir frågan vilken effekt det får på hushållens förtroende och konsumtion. Klart är att det svenska ränteläget nu rör sig mot en nivå som påminner mer om 2010-talets genomsnitt, och det kommer att prägla både samhällsekonomi och vardagsekonomi under överskådlig framtid.
Med en försiktig tillväxtprognos och en arbetslöshet som väntas sjunka, framstår Riksbankens strategi som balanserad: man tar höjd för att hålla inflationen i schack, samtidigt som man undviker att strama åt ekonomin för hårt. De kommande månaderna kommer att visa om den prediktionen håller när räntehöjningarna väl realiseras.
