Här är några förslag på hur rubriken kan skrivas om på svenska, med bibehållen innebörd:

Alternativ 1 (Rak nyhetsrubrik):

Iran har avrättat minst 511 personer i år, enligt människorättsgrupp

Alternativ 2 (Kolontecken-stil, vanligt i kvällstidningar):

Människorättsgrupp: Iran har avrättat minst 511 personer i år

Alternativ 3 (Mer komprimerad och passiv):

Minst 511 personer avrättade i Iran i år – uppger människorättsgrupp

Alla tre är korrekta och låter naturliga på svenska.

Minst 29 av de personer som avrättats i Iran hade kopplingar till de antiregimprotester som ägde rum i januari. Det uppger den Norgebaserade människorättsorganisationen Iran Human Rights (IHR) i sin senaste rapport.

Bland de avrättade fanns minst 16 kvinnor, och minst 13 av dem hade kopplingar till förbjudna oppositionsgrupper. Uppgifterna bygger på IHR:s löpande dokumentation av avrättningar i Iran, där organisationen samlar in information från anhöriga, advokater och kontakter inom landet.

– Alla avrättningar, oavsett brottsrubricering, har ett tydligt inrikespolitiskt syfte: att skapa rädsla och förhindra nya protester, säger IHR:s chef Mahmood Amiry-Moghaddam till nyhetsbyrån AFP.

Enligt IHR har ytterligare hundratals personer som deltog i protesterna antingen dömts till döden eller åtalats för brott som kan leda till dödsstraff. Organisationen varnar för att fler avrättningar kan komma att verkställas under de närmaste månaderna.

Protesterna i januari var den senaste i en rad demonstrationsvågor som skakat Iran de senaste åren. Sedan 2022, då protesterna efter dödsfallet på den unga kvinnan Mahsa Amini svepte över landet, har regimen upprepade gånger använt våld för att slå ner oliktänkande. De senaste protesterna inleddes i januari och möttes snabbt av säkerhetsstyrkornas insatser. Tusentals personer greps och fördes inför revolutionära domstolar, som i hög grad hanterar politiskt känsliga mål.

Amnesty International uppger att totalt 2 159 människor avrättades i Iran under 2025. Siffran är betydligt högre än vad organisationen dokumenterat under tidigare år och placerar Iran bland de länder i världen som verkställer flest avrättningar, vid sidan av Kina och Saudiarabien.

Iran tillämpar dödsstraff för en rad olika brott, däribland mord, narkotikabrott och brott som enligt iransk lagstiftning klassas som ”fiendskap mot Gud” eller ”sprida korruption på jorden”. Den sistnämnda kategorin är särskilt omdiskuterad, då den i flera uppmärksammade fall använts mot politiska aktivister och personer som deltagit i protester.

Domstolsförhandlingarna i dessa mål hålls ofta bakom stängda dörrar, och rättsväsendet har nära band till den politiska ledningen. Uppgifter från tidigare fångar och advokater målar en dyster bild: erkännanden framtvingas under tortyr, försvaret får inte ta del av utredningsmaterialet och domar överklagas i praktiken sällan. Internationella organisationer har i åratal pekat på bristerna i rättssäkerheten.

Avrättningarna genomförs vanligtvis genom hängning. De sker oftast inne i fängelser, men offentliga avrättningar förekommer också. Enligt människorättsorganisationer informeras anhöriga sällan i förväg, och i flera fall har kroppar inte lämnats ut till familjerna. De dödsdömda hålls ofta isolerade under lång tid före avrättningen, och uppgifter om datum och plats hålls hemliga.

EU och FN har upprepade gånger fördömt Irans användning av dödsstraffet. Sanktioner har riktats mot iranska tjänstemän som anses ansvariga för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, och FN har under lång tid haft en särskild rapportör för Iran. Hittills har dock inget av detta fått myndigheterna i Teheran att ändra sin politik.

Att så många kvinnor avrättats i politiska sammanhang är ovanligt. Under tidigare år har kvinnor utgjort en liten andel av de avrättade i Iran, och de flesta av dem har dömts för mord eller narkotikabrott. Att kvinnor nu i högre utsträckning avrättas för sin medverkan i protester ses som ett tecken på en skärpt repression, enligt IHR.

Den iranska regeringen försvarar dödsstraffet med hänvisning till landets rättssystem och religiösa lagstiftning. Myndigheterna avfärdar människorättsorganisationernas uppgifter som vinklade och menar att samtliga rättsprocesser genomförs i enlighet med gällande lag. Regeringen hänvisar också till att dödsstraffet har stöd i islamisk lag och att landet har suverän rätt att utforma sitt eget rättssystem.

Iran Human Rights grundades i Oslo och är i dag en av de främsta oberoende källorna till kunskap om dödsstraffets utveckling i Iran. Organisationen samarbetar med FN, används av forskare och journalister och följs noga av beslutsfattare i omvärlden. Dess dokumentation är ofta den första att avslöja nya avrättningar, och den utgör en viktig grund för den internationella kritiken mot Teheran.