Helsingborgs avfallsanläggning ska avskilja koldioxid i CCS-projekt värt 2,4 miljarder kronor

Bygget av den anläggning vid Filbornaverket i Helsingborg som ska fånga in koldioxid från rökgaserna inleds i år. Bakom projektet står den kommunala energikoncernen Öresundskraft, och investeringen beräknas till 2,4 miljarder kronor. Satsningen är en av de första i Sverige som tar tekniken för bio-CCS från forskningsstadiet till full drift.

Filbornaverket är ett av de större avfallseldade kraftvärmeverken i södra Sverige. Det tar emot hushållsavfall och verksamhetsavfall från nordvästra Skåne och levererar både el och fjärrvärme till Helsingborgsregionen. I den nya reningsanläggningen ska koldioxid separeras ur rökgaserna med hjälp av en kemisk tvättprocess. Gasen ska därefter komprimeras till vätskeform för att kunna transporteras till en lagringsplats i berggrunden, där den permanent ska hållas borta från atmosfären.

Koldioxid från avfallsförbränning har dock blandat ursprung. Avfallet innehåller dels biogent material som trä, papper och matrester, dels fossil plast och andra fossila produkter. För att projektet ska kunna räknas som negativa utsläpp måste den totala mängden infångad koldioxid vara större än den fossila andelen. Frågan om hur man särskiljer biogent och fossilt kol är därför central i diskussionen om koldioxidinfångningens klimatnytta.

Satsningen i Helsingborg kommer samtidigt som flera andra stora CCS-projekt tar form i Europa. I Stockholm har energikoncernen Stockholm Exergi byggt en anläggning för infångning av biogen koldioxid, och i Norge har mottagningsanläggningen Northern Lights öppnat för att ta emot koldioxid från industriella kunder. Även inom cement- och stålindustrin i Sverige och övriga Norden pågår utveckling av teknik för att minska processrelaterade utsläpp.

Den snabba utvecklingen hänger samman med både politik och marknad. EU:s utsläppshandel har skärpts under senare år, och i Sverige finns ett uttalat mål om nettonollutsläpp till 2045. För att nå det målet räcker det inte enbart med att minska nya utsläpp. Även utsläpp som redan hamnat i atmosfären måste tas bort, vilket gör tekniker som bio-CCS till ett viktigt verktyg. Företag som fångar in biogen koldioxid kan få intäkter genom att sälja sina så kallade negativa utsläpp som koldioxidkrediter eller genom att kvitta dem mot egna utsläpp inom ETS-systemet.

Samtidigt finns invändningar mot tekniken. Kritiker pekar på att storskalig koldioxidinfångning är mycket kostsam och kräver stora mängder energi. Det finns också en oro för att satsningar på CCS kan minska incitamenten att i först hand byta ut fossila bränslen mot förnybara alternativ. Förespråkare framhåller dock att vissa utsläpp är svåra att helt eliminera, och att CCS då kan fungera som ett komplement under en övergångsperiod.

För Helsingborgs del innebär projektet både klimatpolitiska och industriella dimensioner. Filbornaverket är en viktig del av den lokala infrastrukturen, och bygget av koldioxidinfångningen beräknas skapa arbetstillfällen under byggtiden. Det ger också staden en möjlighet att visa hur avfallshantering och energiproduktion kan kombineras med teknik för negativa utsläpp i framtiden.

Projektet befinner sig ännu i byggfas, och full drift väntas först om några år. Då kommer anläggningen att hantera stora mängder koldioxid varje år, men den exakta kapaciteten och slutgiltiga tekniklösningarna kan komma att justeras under arbetets gång. Det som är tydligt är att Helsingborg nu går från planering till handling i en bransch som under lång tid varit mer prat än verklighet.

Den svenska avfalls- och energisektorn följer utvecklingen noga. Flera andra fjärrvärmebolag har liknande planer, men få har kommit så långt som Öresundskraft. Om projektet genomförs enligt plan kan det bli en referens för hur svenska städer integrerar koldioxidinfångning i befintlig infrastruktur.

Kostnaden på 2,4 miljarder kronor gör satsningen till en av de största enskilda klimatinvesteringarna i regionen. Hur den slutliga finansieringen ser ut, och hur intäkterna från försäljning av negativa utsläpp utvecklas, lär bli avgörande för om projektet kan bli lönsamt på sikt. Marknaden för koldioxidlagring är ännu ung, men den växer snabbt – och Helsingborg har valt att vara med från starten.