IMF-beräkningar visar att Ukraina står inför ett finansieringsunderskott på upp till 54 miljarder dollar till 2029

Ukraina har ett finansieringsgap på upp till 54 miljarder dollar fram till och med 2029, enligt preliminära beräkningar från Internationella valutafonden, IMF. Det motsvarar drygt 550 miljarder kronor. Siffran visar hur mycket externa pengar som krävs för att täcka statsbudgetens underskott under kriget och i den inledande återuppbyggnadsfasen.

Behovet är en direkt konsekvens av den fullskaliga ryska invasionen, som pågått sedan februari 2022. Ukrainas statsbudget har hamnat under enorm press: försvarsutgifterna har ökat kraftigt, medan skatteintäkterna har minskat i takt med att företag har lagts ner eller flyttats, och att miljoner människor har lämnat landet eller förlorat sina arbeten. Minerade jordbruksmarker, förstörda industrianläggningar och återkommande attacker mot energisystemet gör det svårt att återställa en normal ekonomisk bas.

IMF godkände i mars 2023 ett fyraårigt stödprogram till Ukraina på 15,6 miljarder dollar. Programmet är ett så kallat Extended Fund Facility och är utformat för att ge budgetstöd och samtidigt pressa fram reformer. Villkoren inkluderar åtgärder mot korruption, bättre bolagsstyrning och mer transparenta offentliga finanser. För internationella långivare och givare fungerar IMF:s bedömning som en riktlinje: Utan ett pågående IMF-program är det svårt att koordinera nya stödinsatser.

De preliminära beräkningarna bygger på scenarier som sträcker sig till 2029. Ju längre kriget varar, desto större blir underskottet. De senaste månadernas ryska attacker mot elnätet och gasinfrastrukturen har på nytt visat hur snabbt ekonomin kan slås ut. Samtidigt har Ukrainas statsskuld vuxit, och högre globala räntor gör att upplåningen blir dyrare.

För omvärlden har Ukrainas finansiella stabilitet också en global dimension. Landet är en av världens viktigaste exportörer av solrosolja, raps, vete och majs. Störningar i Svartahavshandeln har sedan krigsutbrottet orsakat kraftiga prisrörelser på jordbruksmarknaderna, inte minst för länder som är beroende av import. En fortsatt brist på finansiering kan påverka nästa odlingssäsong, eftersom jordbrukarna har svårt att få krediter och tillgång till gödningsmedel och bränsle. Därmed blir Ukrainas statsbudget en angelägenhet inte bara för ukrainarna, utan även för den globala livsmedelsförsörjningen.

Ekonomiskt har landet visat en förvånansvärd anpassningsförmåga. IT-sektorn har fortsatt att sälja tjänster till utländska företag, och delar av industrin har flyttat västerut. Men den långsiktiga återhämtningen hämmas av osäkerhet, kompetensflykt och energiunderskott. Utan förutsägbara finansieringsramar riskerar återuppbyggnadsinvesteringar att skjutas upp, och företag avstår från att expandera. Det riskerar att försvaga skattebasen ytterligare, vilket gör landet ännu mer beroende av utländskt stöd.

Samtidigt är reformtakten en avgörande fråga. Ukraina har antagit flera lagar för att stärka antikorruption och rättssäkerhet, men internationella bedömare påpekar att implementeringen är ojämn. I en krigsekonomi med stora flöden av utländskt kapital ökar risken för korruption, vilket i sin tur kan avskräcka givare. Därför hänger frågan om finansiering nära samman med Ukrainas förmåga att genomföra strukturella reformer.

IMF:s preliminära analys understryker att gapet kan täckas, men det kräver långsiktiga åtaganden från både givare och Ukraina själv. De närmaste åren blir avgörande. Besluten om nya stödpaket i EU, USA och de internationella finansieringsinstitutionerna kommer att styra hur snabbt landet kan stabilisera sin ekonomi. När kriget väl avtar, kommer finansieringsbehovet i stor utsträckning att handla om att inte bara återuppbygga det som förstörts, utan om att bygga en mer modern, transparent och hållbar ekonomi.