Ursula von der Leyen behåller sin position efter att ha överlevt två misstroendeomröstningar i EU-parlamentet under onsdagen. De båda förslagen att avsätta EU-kommissionens ordförande fick inte tillräckligt stöd bland parlamentarikerna.
Omröstningarna initierades av två högerextrema partigrupper – Patrioter för Europa och Europeiska konservativa och reformister (ECR) – som kritiserat von der Leyen för påstådda oegentligheter i samband med EU:s vaccinavtal under covid-19-pandemin.
Det första misstroendeförslaget, framlagt av Patrioter för Europa under ledning av franska Nationell samling, fick endast 115 röster för avsättning, medan 370 ledamöter röstade emot. Det andra förslaget från ECR-gruppen, där bland annat Sverigedemokraterna ingår, samlade 141 ja-röster mot 359 nej-röster.
För att ett misstroendevotum skulle lyckas krävdes en kvalificerad majoritet på två tredjedelar av de avgivna rösterna. Resultatet visar att von der Leyen fortfarande har ett starkt stöd i parlamentet, trots kritiken från ytterkantspartierna.
Bakgrunden till misstroendeförslagen ligger i den så kallade Pfizer-affären, där von der Leyen anklagats för bristande transparens kring textmeddelanden med Pfizers VD Albert Bourla under förhandlingarna om vaccinavtal värda miljarder euro. EU:s ombudsman har tidigare kritiserat kommissionen för att inte ha lämnat ut dessa meddelanden.
Von der Leyen försvarade sig under debatten i parlamentet och betonade att kommissionens vaccinupphandling räddade miljontals liv under pandemin. Hon påpekade också att alla förfaranden följt EU:s regler och att Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) inte funnit någon grund för att inleda en utredning i ärendet.
”Vi gjorde det som var nödvändigt under en exceptionell situation för att säkra vaccin till EU:s medborgare”, sade von der Leyen i sitt anförande.
Dagens omröstningar markerar första gången under von der Leyens mandatperiod som ett misstroendevotum mot henne har nått parlamentets kammare. Den tidigare tyska försvarsministern, som tillträdde som kommissionsordförande 2019, har nyligen nominerats för en andra period på posten efter EU-valet i juni.
Politiska analytiker ser misstroendeomröstningarna som ett led i det förändrade politiska landskapet efter EU-valet, där högerextrema och EU-skeptiska partier stärkt sina positioner. Dessa grupper har motsatt sig många av kommissionens initiativ, särskilt den gröna given och migrationspolitiken.
Manfred Weber, ledare för den största partigruppen EPP (Europeiska folkpartiet) där von der Leyen själv tillhör, kallade misstroendeförslagen för ”politiskt motiverade” och ”utan substans”.
”Detta är ett försök att destabilisera EU:s institutioner i en tid när vi behöver stabilitet för att hantera de många kriser vi står inför”, sade Weber under debatten.
Från vänsterhåll har dock The Left och delar av den gröna gruppen också riktat kritik mot bristen på transparens i vaccinupphandlingen, även om de flesta av dessa ledamöter avstod från att rösta för misstroendeförslagen.
Resultatet av omröstningarna stärker von der Leyens position inför den kommande omröstningen om hennes kandidatur för en andra mandatperiod, som väntas äga rum senare i sommar. För att bli återvald behöver hon stöd från en absolut majoritet av parlamentets 720 ledamöter.
Under de kommande fem åren väntas von der Leyens kommission behöva hantera utmaningar som Ukrainakriget, den gröna omställningen och ökad ekonomisk konkurrens från Kina och USA. Med dagens resultat har hon demonstrerat en robust parlamentarisk bas, men de politiska motsättningarna inom EU förblir påtagliga.
