Iran: USA måste avgöra om kriget mot Iran ska ta slut, säger Pezeshkian till Fox News

Irans president Masoud Pezeshkian säger att det är upp till USA att avgöra huruvida kriget mellan länderna ska få ett slut. Uttalandet gjordes i en intervju med Fox News och markerar ett av de tydligaste diplomatiska utspelen från Teheran sedan de senaste veckornas kraftigt ökade spänningar.

Enligt Pezeshkian är dörren till diplomati fortfarande öppen, men det krävs ett beslut i Washington om man vill gå vidare med en nedtrappning. Han ska bland annat ha betonat att Iran inte söker ett storskaligt krig, men att landet kommer att försvara sig om det angrips.

Uttalandet kommer efter en period av ömsesidiga attacker och hård retorik mellan länderna. USA har under den nuvarande administrationen skärpt sanktionerna mot Teheran och genomfört militära operationer mot iranskstödda grupper i Jemen, Syrien och Irak. Israel har samtidigt, med stöd från Washington, intensifierat sina anfall mot iranska intressen i Mellanöstern, något som ytterligare drivit upp konfliktnivån.

Från iransk sida har ledningen upprepade gånger sagt att man vill undvika ett direkt krig med USA, men att man ser de amerikanska attackerna som ett hot mot nationell säkerhet. Pezeshkian, som sedan han tillträdde har företrätt en mer reformvänlig linje än det inflytelserika revolutionsgardet, tycks nu försöka sätta press på Washington genom att lägga ansvaret för krigets fortsättning på den amerikanska sidan.

Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan den islamiska revolutionen 1979, men de senaste åren har konflikten tagit nya former. År 2018 lämnade USA det internationella kärnavtalet JCPOA, vilket ledde till att Iran successivt återupptog och utökade sitt urananrikningsprogram. Två år senare dödade en amerikansk drönarattack den iranske generalen Qassem Soleimani i Bagdad, en händelse som förde länderna till randen av ett öppet krig. Sedan dess har båda sidor fortsatt att agera genom ombud, cyberattacker och begränsade militära insatser – men nu talar parterna allt öppnare om risken för en direkt konfrontation.

Iran är ingalunda en perifer aktör i sammanhanget. Landet är en av världens största oljeproducenter och sitter på några av de största bevisade oljereserverna i världen. Dessutom kontrollerar Iran de båda sidorna av Hormuzsundet, den smala farled genom vilken en betydande andel av världens oljetransporter passerar. En eskalering av kriget skulle därmed direkt hota de globala energiförsörjningskedjorna, och analytiker har varnat för att ett avbrott i sjöfarten genom sundet skulle kunna skicka oljepriserna uppåt kraftigt.

Marknaderna har redan reagerat på oron. Oljepriserna har under de senaste månaderna rört sig i vågor, med uppgångar i samband med attacker mot tankfartyg och infrastruktur i regionen. Även om priserna dämpats av en svagare global efterfrågan kvarstår risken för nya chockvågor om konflikten tillåts eskalera ytterligare. Samtidigt har USA och andra stora oljeproducerande länder en viss förmåga att kompensera för ett bortfall av iransk export, men en stängning av Hormuzsundet skulle vara en helt annan situation.

Det finns också en bredare geopolitisk dimension. Iran har genom åren byggt upp ett nätverk av allierade och ombudsgrupper i hela Mellanöstern – från Hizbollah i Libanon till huthirörelsen i Jemen och olika shiamiliser i Irak och Syrien. Dessa grupper har använts för att projicera iranskt inflytande långt bortom landets egna gränser, och en militär konfrontation med USA riskerar att dra in flera av dessa fronter i ett bredare regionalt krig.

Samtidigt fortsätter oron kring Irans kärntekniska program att vara en av de mest centrala frågorna. Internationella atomenergiorganet IAEA har under lång tid rapporterat att Iran utökat sin anrikning av uran till nivåer som saknar civilt förklarligt syfte. Diplomatiska ansträngningar för att återuppliva JCPOA-avtalet har hittills inte lett till något genombrott, och Pezeshkians intervju kan möjligen ses som ett försök att öppna en ny diplomatisk väg. Frågan är emellertid om den amerikanska administrationen är beredd att ta den.

Att valet av just Fox News som kanal är anmärkningsvärt. Kanalen, som ofta förknippas med konservativa och republikanska opinioner, når en publik som normalt sett inte är den mest mottagliga för iranska budskap. Analytiker menar att Pezeshkian därmed försöker vädja direkt till den amerikanska opinionen och till inflytelserika röster inom Trumps maktkrets snarare än till den internationella diplomatiska kåren.

Under de senaste månaderna har flera medlare, däribland Oman, Qatar och Schweiz, försökt skapa kanaler mellan Teheran och Washington. Några konkreta framsteg har dock inte rapporterats, och de båda länderna har stått långt ifrån varandra i frågor som sanktioner, kärnprogram och regionalt inflytande.

Mellanöstern står därmed inför ett vägval. Om USA väljer att trappa ned kan det öppna för samtal och en möjlig lättnad på sanktionerna. Väljer Washington i stället att fortsätta den militära linjen är risken påtaglig att konflikten sprider sig till fler delar av regionen, med allvarliga konsekvenser för såväl oljemarknader som för den redan sköra humanitära situationen i flera länder.

Pezeshkians uttalande är således mer än bara retorik. Det är ett strategiskt drag som tydligt placerar bollen hos den amerikanska administrationen. Frågan är nu hur Washington svarar – och vad svaret får för konsekvenser för en region som under decennier präglats av konflikt och instabilitet.