Italien förbjuder burka och niqab i skolor – Meloni åberopar nationell säkerhet.

Den italienska regeringen har utfärdat ett dekret som förbjuder burqa och niqab i landets skolor. Beslutet presenteras av premiärminister Giorgia Meloni som en fråga om nationell säkerhet. Förbudet innebär att ansiktstäckande slöjor inte längre får bäras i skolmiljöer, vare sig av elever eller av andra personer som vistas där.

Enligt regeringen handlar förbudet om att säkerställa att alla som befinner sig i skolan kan identifieras. Skolor ska vara öppna och trygga miljöer, och heltäckande plagg som döljer ansiktet försvårar enligt myndigheterna både undervisning, kommunikation och säkerhetsarbete. Meloni har i ett uttalande beskrivit beslutet som nödvändigt för att skydda den nationella säkerheten, ett argument som knyter an till den bredare diskussionen om terrorism, integration och offentlig ordning i Europa.

Italien har sedan tidigare en lag från 1975 som förbjuder maskering på allmän plats, men den har framför allt tillämpats vid demonstrationer och idrottsevenemang. Det nya dekretet är mer specifikt och riktar sig mot skolväsendet, vilket innebär att frågan nu lyfts in en institutionell miljö där barn och ungdomar vistas dagligen. Enligt uppgifter omfattar förbudet såväl kommunala skolor som privata skolor med offentligt stöd.

Beslutet har väckt starka reaktioner i Italien. Muslimska organisationer och människorättsgrupper menar att förbudet framför allt drabbar en redan utsatt minoritet och att det riskerar att öka stigmatiseringen av muslimska kvinnor. De ifrågasätter också säkerhetsargumentet. I praktiken rör det sig om ett mycket litet antal personer i italienska skolor som bär heltäckande slöjor, och kritiker menar att regeringens fokus på frågan är symbolpolitik snarare än verklig brottsbekämpning.

Rättsexperter har pekat på att beslutet kan komma att prövas i domstol. Frågan är hur långt en skolas förbud mot religiösa klädesplagg kan gå utan att kollidera med religionsfrihet och rätten till utbildning. Även om regeringen framhåller säkerhet som grund för beslutet, går åsikterna isär om huruvida den argumentationen håller juridiskt. Vissa jurister menar att befintliga lagar redan ger skolor möjlighet att agera mot personer som vägrar visa ansiktet, medan andra anser att ett separat dekret ger tydligare riktlinjer.

Italien är inte ensamt om att skärpa reglerna. Flera EU-länder har under det senaste decenniet infört olika former av förbud mot ansiktstäckande plagg på allmänna platser. Frankrike var först med ett generellt förbud 2010, och Belgien, Österrike och Danmark har följt efter. Även i Spanien och Tyskland finns lokala regler eller förbud i vissa sammanhang. EU-domstolen har i flera avgöranden accepterat nationella restriktioner med hänvisning till allmän ordning, men har samtidigt understrukit att åtgärderna måste vara proportionerliga.

Meloni-regeringens beslut bör också ses mot bakgrund av den politiska utvecklingen i Italien. Sedan hon tillträdde som premiärminister 2022 har hennes regering fört en linje där säkerhet, nationell identitet och hårdare integrationspolitik står i centrum. Förbudet mot burqa och niqab skolor blir därmed ytterligare ett steg i den politiken. Det har också väckt internationell uppmärksamhet, och andra europeiska regeringar lär följa debatten med intresse.

För närvarande är flera detaljer kring tillämpningen oklara. Det har ännu inte meddelats hur skolor ska agera om någon vägrar att följa förbudet, eller vilka sanktioner som kan bli aktuella. Regeringen väntas återkomma med närmare föreskrifter under de kommande veckorna. Tills dess kommer debatten sannolikt att fortsätta prägla den politiska dagordningen, både i Rom och i övriga Europa.