Israel har röstat igenom en kontroversiell lag som pausar inkallelser, utredningar och arresteringar av ultraortodoxa judiska män som undandrar sig värnplikten. Beslutet, som fattades med röstsiffrorna 58 mot 54, innebär ett effektivt avbrott på sex månader i verkställigheten av militärtjänstgöring för denna grupp.

Lagförslaget innebär formellt att pausen gäller fram till den 30 november. Men på grund av en konstitutionell bestämmelse som automatiskt förlänger lagstiftning som löper ut i början av en ny mandatperiod med ytterligare tre månader, blir den verkliga effekten en halvårsuppehåll i tillämpningen av värnpliktsreglerna.

Beslutet har väckt starka reaktioner från flera håll i det israeliska samhället. Oppositionen har uttryckt skarp kritik mot lagändringen, och även anhöriga till soldater som för närvarande tjänstgör i försvarsmakten har protesterat mot beslutet. Kritikerna menar att lagen skapar en orättvis situation där vissa grupper i samhället slipper ta sitt ansvar för landets försvar.

Israels försvarschef Eyal Zamir har gått ut med en stark varning mot konsekvenserna av den nya lagen. Han påpekar att lagstiftningen riskerar att öka ojämlikheten inom det israeliska samhället och underminera förtroendet bland de värnpliktiga som faktiskt fullgör sin militärtjänstgöring. Zamirs uttalande speglar den oro som finns inom försvarsmakten över att lagreglerna inte tillämpas lika för alla medborgare.

För premiärminister Benjamin Netanyahu kommer lagförslaget vid en känslig tidpunkt. Netanyahu kämpar för närvarande med att bibehålla sin majoritet i Knesset, Israels parlament. Den politiska situationen är spänd och varje röst i parlamentet har betydelse för regeringens överlevnad.

Frågan om ultraortodoxa judars militärtjänstgöring har länge varit en kontroversiell fråga i Israel. Under många år har denna grupp varit undantagen från landets obligatoriska värnplikt, ett arrangemang som har kritiserats av många sekulära israeler som anser att alla medborgare bör dela på försvarsansvaret.

Situationen förändrades dock i slutet av 2024 när en nödlag som reglerade undantagen löpte ut. I samband med att försvarsmakten behövde förstärkningar under kriget i Gaza kallades tusentals ultraortodoxa män in till militärtjänstgöring för första gången. Detta var en dramatisk förändring som skapade kraftiga spänningar inom den israeliska politiken och samhället.

Inkallelserna ledde till omfattande protester från den ultraortodoxa befolkningen. De två ultraortodoxa partierna i regeringskoalitionen, Torapartiet och Shas, reagerade genom att lämna regeringssamarbetet. Detta skapade en politisk kris för Netanyahu och hotade regeringens stabilitet.

De ultraortodoxa partiernas utträde ur koalitionen försvårade Netanyahus möjligheter att styra landet. Den nuvarande lagändringen kan ses som ett försök att återställa de politiska allianserna och locka tillbaka de ultraortodoxa partierna till regeringssamarbetet.

Israel står inför parlamentsval den 27 oktober, vilket gör att all politisk manövrering just nu sker med valresultatet i åtanke. Frågan om militärtjänstgöring för ultraortodoxa kommer sannolikt att vara en av de centrala frågorna i valrörelsen.

Den nya lagen understryker den svåra balansgång som israeliska politiker måste göra mellan olika gruppers intressen. Å ena sidan finns försvarsmaktens behov av soldater, särskilt under pågående konflikter. Å andra sidan finns starka religiösa och politiska hänsyn att ta till den ultraortodoxa befolkningen, som utgör en betydande del av Netanyahus politiska bas.

Hur den här frågan kommer att påverka valutgången i oktober återstår att se, men det är tydligt att spänningarna kring militärtjänstgöring och jämlikhet i det israeliska samhället kommer att fortsätta att vara en het politisk fråga under lång tid framöver.