Israels oppositionsledare Gadi Eisenkot får chansen att bilda regering.

Oppositionsledaren Gadi Eisenkot ska ges möjlighet att försöka bilda en ny regering i Israel. Det meddelade president Isaac Herzogs kansli i ett uttalande. Därmed får Eisenkot en central roll i regeringsprocessen, i ett läge där det israeliska parlamentet knesset står inför ett nytt politiskt vägval.

Presidentens beslut innebär att Eisenkot nu har fått uppdraget att samla en koalition med stöd av minst 61 av de 120 ledamöterna i knesset. Enligt israelisk praxis har han 28 dagar på sig att presentera en regering. Tidsfristen kan förlängas om omständigheterna kräver det. Herzogs val föll alltså på oppositionens ledare, efter att han hållit samtal med företrädare för de partier som är representerade i parlamentet.

Eisenkot är en av de mest erfarna säkerhetspolitiska profilerna i israelisk politik. Han var stabschef för försvarsmakten och har därefter haft flera ledande politiska uppdrag. Han tillhör Nationell enhet, en mittenallians som bildats kring bland andra Benny Gantz. Efter krigsutbrottet i oktober 2023 ingick han i den breda nationella koalition som regeringen då samlade, men han återfinns sedan en tid tillbaka i oppositionen.

Under sina år i politiken har Eisenkot framträtt som en förespråkare för en bredare och mer pragmatisk regering. Han har också varit en av de tydligaste kritikerna av premiärminister Benjamin Netanyahus sätt att styra landet. Hans militära bakgrund och hans krav på ett mer enat politiskt ledarskap har gett honom en särställning i en annars djupt splittrad politisk miljö.

Den politiska situationen i Israel har under lång tid präglats av instabilitet. Sedan 2019 har landet genomfört flera valomgångar, och regeringar har byggts på smala mandat. Det har gjort koalitionsarbetet skakigt och försvagat förtroendet för det politiska systemet. Eisenkot försöker nu bryta det mönstret genom att bygga en regering med stöd från partier som tidigare haft svårt att samarbeta.

Om Eisenkot misslyckas med att samla en koalition kan presidenten överlämna mandatet till en annan kandidat. Skulle inte heller det leda fram till en regering blir nyval en möjlig utväg. En sådan process skulle sannolikt innebära ytterligare politisk osäkerhet i en region som redan präglas av spänningar. Israel har under flera år haft ett ansträngt säkerhetsläge, med fortsatt konflikt i Gaza, oroligheter vid gränserna och ett skört regionalt förhållande till Iran och dess allierade.

Israel är en central aktör i Mellanöstern, och utfallet av regeringsbildningen får betydelse långt utanför landets gränser. Säkerhetspolitiken, relationerna till omvärlden och arbetet med regionala överenskommelser påverkas alla av frågan om vem som styr landet. Eftersom Eisenkot har en stark militär bakgrund kan hans väg till statsministerposten öppna för en säkerhetsorienterad och förhandlingsinriktad politik.

Analysen av hans chanser är dock delad. En regeringsbildning kräver stöd från flera partier med skilda intressen, särskilt i en situation där inget block i knesset har en egen majoritet. Eisenkot har profilerat sig som en politiker som vill bygga broar, men omvandlingen från militär ledare till politisk samlingsfigur är fortfarande en pågående process. Frågan är nu vilka partier som är beredda att ingå i en koalition under hans ledning.

Det politiska spelet i Jerusalem följs noga av omvärlden. Ett regeringsskifte skulle kunna ge nya förutsättningar i diplomatin, medan en utdragen process riskerar att förstärka känslan av politiskt kaos. För Eisenkot handlar det inte bara om att bilda en regering, utan om att visa att israelisk politik kan fungera i ett av de svåraste säkerhetspolitiska lägena på decennier.