Kamga tar EM-brons i diskus – första svenska kvinnliga medaljen i grenen sedan 1928

Vanessa Kamga fällde glädjetårar direkt efter att hon säkrat bronset i damernas diskus vid EM i Rom. Efter tävlingen kramade hon systern Patricia och övriga familjemedlemmar. ”Så underbart att få dela det här med dem. Min familj från Vilhelmina är också på plats på läktaren”, sade Kamga.

Kampen om de två medaljerna bakom guldet var jämn. Nederländska Jorinde van Klinken avgjorde i praktiken tävlingen redan i första omgången med ett kast på 67,67 meter. Därefter handlade allt om vem som skulle ta silver och brons. Tyskan Shanice Craft kastade 65,72 i tredje omgången, ett resultat som räckte till silver. Kamga svarade i fjärde omgången med 64,61 – 39 centimeter längre än nederländska Alida van Daalen, som med 64,22 missade prispallen.

”Jag har jobbat som ett djur och gjort allt jag kan för att få stål runt halsen. Nu har jag det äntligen. Det känns fantastiskt”, sade Kamga.

Bronset är historiskt för svensk friidrott. Senast en svensk kvinna tog OS-medalj i diskus var vid OS i Amsterdam 1928, då Ruth Svedberg tog brons. Sedan dess har OS-pallen varit utom räckhåll för svenska diskuskastare. För Kamga, som kommer från Vilhelmina i Västerbottens inland, betyder medaljen ett kvitto på årens arbete.

”Jag är mest stolt över att jag reser mig igen. Så otroligt stolt. Och med några av mina bästa kast i karriären”, sade hon.

Vägen till EM-medaljen har kantats av hårt arbete. Vilhelmina är en liten ort, långt från landets stora friidrottscentrum, och familjens stöd har varit avgörande. Att systern Patricia och andra närstående fanns på plats i Rom gjorde ögonblicket ännu starkare. ”Det här är ett kvitto på alla timmar på kastplanen och allt jag lagt ner. Att kunna dela det med familjen gör det större”, sade Kamga.

I finalen fanns också en andra svenska. Caisa-Marie Lindfors slutade på sjunde plats med 62,39. Hon nådde inte samma nivå som de tre främsta, men hennes insats visar att Sverige nu har en bredd i damkastningen som saknats under lång tid.

EM-tävlingen i Rom präglades av starka resultat. Jorinde van Klinkens 67,67 i öppningskastet satte press på hela fältet, och flera finalister höjde sig. Craft tog chansen i tredje omgången och säkrade silvret. Alida van Daalen, en av de yngre i finalen, var nära att ta bronset men fick se sig slagen av Kamgas fjärde kast.

Det nederländska resultatet bekräftar en tydlig trend i europeisk damdiskus. Diskusfinalen i Rom visade att Europa har en ny generation kastare som kan ta över. Med van Klinken och van Daalen i finalen visade Nederländerna på bredd, och van Klinkens 67,67 var en markering inför kommande mästerskap. För Sverige innebär bronset att kastgrenarna återigen uppmärksammas, och med två svenskor i en EM-final finns en stabil grund att bygga vidare på. Svensk damkastning har fått en skjuts framåt.

För svensk del kan bronset få betydelse bortom den enskilda tävlingen. Kastgrenarna har ofta hamnat i skuggan av löparframgångar i svensk friidrott, och en medalj på den här nivån kan inspirera en ny generation. När en utövare från Vilhelmina tar plats på prispallen i ett stort mästerskap skickar det en signal till unga idrottare i hela landet – inte minst i Norrland, där avståndet till elitmiljöerna är stort.

”Jag hoppas att det här visar att det går. Man behöver inte komma från Stockholm för att lyckas. Det handlar om vilja, hårt arbete och att våga tro på sig själv”, sade Kamga.

Närmast väntar firande med familjen innan tävlingssäsongen fortsätter. Med ett EM-brons i bagaget har Kamga visat att hon hör hemma bland Europas bästa diskuskastare. Hon har fått ett kvitto på att hon tillhör den yttersta toppen. Den har hon väntat på. Det väcker förväntningar. För hennes del är det bara början. Frågan är inte om hon kan utmana om medaljer igen, utan när.