Långa köer vid vallokaler i Sverige – valmyndigheten kallar det allvarligt

Valmyndigheten ser med oro på de långa köer som under valdagen rapporterats från vallokaler runt om i landet. Myndigheten har följt mediernas rapportering och konstaterar att situationen är allvarlig – men inte oväntad.

– Vi tycker att det är väldigt tråkigt och allvarligt att det är så långa köer. Men tyvärr är det inte något som var oväntat, säger Anna Nyqvist på Valmyndigheten.

Enligt Nyqvist har både myndigheten och kommunerna genomfört en rad åtgärder för att minska risken för köer.

– Men uppenbarligen har det inte hjälpt tillräckligt, säger hon.

Valmyndigheten menar att problemet inte i första hand handlar om bemanningen. I stället är det hanteringen av valsedlar inne i vallokalen som skapar långa väntetider. I varje ställ kan det finnas upp till 103 röstsedlar.

– Det tar helt enkelt tid per väljare, förklarar Nyqvist.

En anledning till att det är så många sedlar är att svenska väljare går till tre val samtidigt: riksdagsval, regionval och kommunval. Partierna har egna valsedlar för varje val, och vissa partier har också olika sedlar för olika kommuner eller regioner. Väljaren ska alltså inte bara välja parti, utan också hitta rätt sedel bland många liknande alternativ.

Systemet med gemensamma valsedelsställ har funnits länge, men antalet partier och kandidater har ökat. Det gör att ställen blir fylligare och att tiden för varje väljare i värsta fall blir längre. För en väljare som är osäker kan det också vara svårt att snabbt överblicka utbudet.

Röstsedlarna ligger i öppna ställ, och varje väljare ska ta en sedel och stoppa den i ett valkuvert. Många vill dubbelkolla att de tagit rätt sedel, vilket gör att det kan ta tid vid stället. En röstmottagare hinner helt enkelt inte ta emot lika många väljare när varje möte tar längre tid.

Samtidigt understryker Anna Nyqvist att de långa köerna inte drabbar hela landet. Av de närmare 6 300 vallokalerna är det många som inte har några köer alls.

– Det finns många kommuner som inte har några köer alls. Men det är för många lokaler som har långa köer, säger hon.

I Sverige är kommunerna ansvariga för att bemanna vallokalerna, medan Valmyndigheten har ett övergripande ansvar för valets genomförande. Det innebär att förutsättningarna kan skilja sig åt mellan olika delar av landet. En del kommuner har satsat på extra personal, andra på bättre skyltning eller på att göra valsedelsställen mer överskådliga. Trots det kvarstår problemet på flera håll.

Förtidsröstningen har under senare år blivit allt populärare och brukar lyftas fram som ett sätt att minska trycket på valdagen. Ändå kan det bli köer även i förtidsröstningslokalerna. På valdagen koncentreras dessutom mycket av röstningen till ett begränsat antal timmar, och det ökar pressen på de lokaler som har sämre flöde.

Långa köer är inte bara en fråga om bekvämlighet. För demokratin är det allvarligt om människor avstår från att rösta för att de inte orkar stå i kö. Det kan också skapa frustration och minska förtroendet för valadministrationen. Sverige har traditionellt ett högt valdeltagande – i riksdagsvalet 2022 röstade drygt 84 procent – men ingen kan ta det för givet om valsedelssystemet gör det svårt för vanliga väljare att ta sig igenom vallokalen.

Anna Nyqvist vill ändå inte ge en helt mörk bild. Hon påpekar att många vallokaler fungerar väl och att personalen gör ett gediget arbete under press. Men hon är tydlig med att de längsta köerna är oacceptabla.

Valmyndigheten har tidigare pekat på att valsedlarnas omfång kan skapa problem, och frågan kommer sannolikt att bli en del av utvärderingen efter valet. Nyqvist säger att myndigheten nu måste analysera varför åtgärderna inte räckt till och vad som kan göras annorlunda.

För de väljare som under valdagen fått vänta länge är det klen tröst. Många har stått i kö under lång tid bara för att utöva sin rösträtt. Om det leder till ett förändrat system återstår att se, men frågan om de långa köerna lär dröja sig kvar även efter att vallokalerna stängt.