Liberalerna föreslår lägre skatter för att göra klimatvänligt leverne billigare.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) understryker att klimatomställningen inte enbart sker i stålverk och kraftverk. Den måste också äga rum i vardagen – i garaget, på pendeltåget och i pannrummet. I en kommentar till TT presenterar Liberalerna nu en rad skattepolitiska förslag som syftar till att göra det enklare och mer ekonomiskt försvarbart för svenska hushåll att välja klimatsmarta lösningar. Partiet vill bredda klimatpolitiken bortom den tunga industrin och rikta fokus mot konsumenternas faktiska vardagsval.

Bland de centrala förslagen finns en sänkt skatt på att ladda elbilen. Liberalerna föreslår en lägre energiskatt eller motsvarande lättnad för privat laddning. Samtidigt vill partiet höja den skattefria milersättningen för användning av egen elbil i tjänsten. I dag ligger den skattefria milersättningen på 25 kronor per mil för bensin- och dieselbilar, men något lägre för elbilar, vilket partiet menar inte speglar elbilens lägre driftkostnader. Genom att justera detta vill man öka incitamentet för både anställda och företag att välja eldrift.

Ett annat förslag gäller kollektivtrafiken. Liberalerna vill avskaffa förmånsbeskattningen på kollektivtrafikkort som betalas av arbetsgivaren. I dag beskattas denna förmån, vilket skapar en tröskeleffekt och gör att många anställda väljer bort månadskortet. Att göra arbetsgivarbetald kollektivtrafik helt skattefri skulle, enligt förslaget, vara ett kraftfullt styrmedel för att öka resandet och minska bilberoendet framför allt i storstadsområdena.

För hushåll som överväger att byta uppvärmningssystem föreslås dessutom extra avdrag. Det gäller övergången från direktverkande el, olja eller fossil uppvärmning till mer hållbara alternativ som värmepumpar, solvärme eller fjärrvärme. Utöver detta vill Liberalerna bredda det befintliga avdraget för grön teknik, som i dag uppgår till 50 000 kronor per person och år. Fler installationer, exempelvis batterilagring i kombination med solceller, ska omfattas för att öka hushållens egenförsörjning och avlasta elnätet.

Bakgrunden till förslagen är den energipolitiska turbulens som svept över Europa. De rekordhöga elpriserna i södra Sverige under vintern 2022/2023 accentuerade behovet av energieffektivisering och en breddad produktion. Samtidigt visar opinionsundersökningar att en majoritet av svenskarna vill se snabbare klimatåtgärder, men att många avstår från investeringar på grund av de initiala kostnaderna. För att nå det nationella målet om ett fossilfritt Sverige till 2045 krävs därför ett starkare folkligt deltagande, menar partiet.

Marknadstrenderna pekar i samma riktning som förslagen. Antalet laddbara fordon har ökat markant, men försäljningen har dock visat tecken på avmattning i takt med räntehöjningar och varierande elpriser. Branschorganisationer framhåller laddinfrastrukturen som den viktigaste faktorn för att hålla uppe tempot, och här kan skattelättnader för hemmaladdning vara ett komplement till utbyggnaden av publika snabbladdare. På värmemarknaden har värmepumpar vuxit i popularitet, men investeringskostnaden är fortfarande hög. Inom kollektivtrafiken kämpar många regioner med att locka tillbaka resenärer efter pandemin, vilket gör skattepolitiken till en relevant hävstång.

Politiskt ingår Liberalerna i regeringsunderlaget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Partiet har profilerat sig med ett starkt fokus på marknadslösningar och sänkta skatter, och dessa förslag ligger i linje med Tidöavtalets ambition att använda ekonomiska styrmedel framför subventioner och regleringar. Frågan är hur de mottas av de övriga samarbetspartierna. Sverigedemokraterna har historiskt varit skeptiska mot vissa klimatåtgärder, särskilt om de uppfattas som kostsamma eller ideologiskt drivna. Samtidigt kommer förslagen att kräva finansiering inom ramen för regeringens budgetrestriktioner.

Kritiker kan argumentera för att skattesänkningar är ett trubbigt verktyg. De riskerar att bli kostsamma för statskassan och kan få en ojämlik fördelningsprofil, där de med högst inkomster och störst möjlighet att investera i ny teknik gynnas mest. Enligt vissa ekonomer kan avdrag också konsumera offentliga medel utan att garantera motsvarande utsläppsminskningar. Å andra sidan visar historien att väl utformade skatteincitament har lyckats kickstarta marknader, exempelvis supermiljöbilspremien som drev på försäljningen av klimatbonusbilar i början av 2010-talet.

Sammanfattningsvis menar Pourmokhtari att kärnan i en modern klimatpolitik är att göra det enkelt att göra rätt. Genom att sänka kostnaderna för laddning, underlätta för värmebyten och avskaffa skatten på arbetsgivarbetald kollektivtrafik hoppas Liberalerna att omställningen ska ske inte bara i de stora industrierna utan i varenda vardag. Detta sker samtidigt som EU skärper sina klimatkrav, bland annat genom att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar till 2035. För Sverige handlar det därmed om att ligga i framkant och skapa en politik som bär ända in i hushållen.