Moderaterna har presenterat sitt valmanifest inför nästa mandatperiod. Partiet leder regeringen tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna. Manifestet innehåller 226 förslag, varav många är konkreta löften. Bland de tydligaste finns sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare, avgiftsfri förskola och skattefria månadskort som betalas av arbetsgivaren. Andra förslag är mer övergripande mål. De flesta av punkterna har varit kända tidigare, men nu är de samlade i ett dokument.
Utöver kortsiktiga åtgärder innehåller manifestet flera långsiktiga mål. Sverige ska inom tio år ha högst levnadsstandard i EU. Reallönerna ska ha ökat med 50 procent, och antalet personer som får försörjningsstöd ska halveras. Ett annat mål är att ”sudda ut” de kriminella gängens makt. Enligt manifestet krävs ytterligare fyra år för att helt eliminera dödligt gängvåld.
Finansieringen är en central fråga. Moderaterna har tidigare uppskattat att vallöftena kostar omkring 78 miljarder kronor. I manifestet skriver partiet att reformerna ska genomföras i takt med att det ekonomiska utrymmet finns. Pengarna ska främst komma från omprioriteringar inom myndigheter, bidrag och bistånd.
Redan i höst vill M lägga en budgetproposition med besparingar på nästan alla myndigheter. Undantagen är försvar, rättsväsende och infrastruktur. Partiet räknar också med att minskad strukturell arbetslöshet frigör resurser. Det handlar om den strama migrationspolitiken, den bidragsreform som slår fullt ut nästa år och förändringar i a-kassan. M vill förstärka arbetslinjen genom att fasa ut arbetslöshetsersättningen snabbare och ställa högre krav på att arbetslösa flyttar för att ta jobb. Partiet vill också avskaffa avdragsrätten för a-kasseavgiften.
Manifestet slår fast att M i nästa budget vill presentera en plan för att gradvis flytta resurser från utländskt bistånd till ”framför allt svensk välfärd, men också försvaret och andra prioriterade reformer”. Samtidigt lovar partiet att inga besparingar ska öka kostnaderna för arbetande svenskar. Ett av de viktigaste löftena är att en vanlig familj med två barn ska ha 5 000 kronor mer i plånboken varje månad före slutet av nästa mandatperiod.
Moderaterna räknar med att politiken ökar tillväxten i ekonomin. En procentenhet högre tillväxt skulle innebära cirka 30 miljarder kronor i ökat reformutrymme för staten. Det resonemanget lär bli viktigt i debatten om hur löftena ska finansieras.
Bland de övriga skatteförslagen märks ett särskilt avdrag för arbetande föräldrar, lägre skatt på arbetsrelaterad pension och sänkt skatt för dem som arbetar efter pensionen. Investeringssparkonton, ISK, ska vara skattefria upp till 500 000 kronor, och bolagsskatten ska sänkas. Förskoleavgiften avskaffas. M vill också avskaffa de fria beloppen i studiemedelssystemet på sommaren.
På trygghetsområdet vill M avskaffa mängdrabatten för flera brott och införa en särskild brottsrubricering för synnerligen grov våldtäkt med livstidsstraff. Straffen ska skärpas för den som rekryterar barn till brott. Gängkriminella ska kunna drabbas av sanktioner som begränsad rörelsefrihet och indragna förmåner. Barn på väg in i gängkriminalitet ska kunna övervakas med fotboja. Partiet vill också införa en skyddslag för våldsutsatta kvinnor, öka kontrollen av våldsamma män och höja straffen för dem. M vill höja åldersgränsen i barnpsykiatrin från 18 år, ge ordningsvakter större befogenheter och sätta upp minst 10 000 trygghetskameror till 2029. Obligatoriska bakgrundskontroller ska införas i alla yrken som arbetar med barn, för att stoppa pedofiler.
På vård- och skolområdet vill M korta vårdgarantin från 90 till 30 dagar. I skolan ska betyg införas, och sociala medier ska få en åldersgräns på 15 år. Nyanlända ska skriva under ett Sverige-kontrakt, och i utsatta områden vill partiet införa integrationszoner för att locka företag. M vill också sänka åldersgränsen för öl och vin på Systembolaget till 18 år.
De flesta förslagen har presenterats tidigare, men manifestet samlar den politik M vill gå till val på. Det är en bred agenda som spänner från privatekonomi och skatt till kriminalpolitik, integration och välfärd. En central fråga blir hur reformerna ska rymmas i statsbudgeten. Regeringen väntas presentera sin budget i höst, och då blir det tydligt hur mycket av löftena som faktiskt får plats inom ramen för den ekonomiska politiken.
