En 34-årig man som misstänks för grovt spioneri mot Sverige har befunnits lida av en allvarlig psykisk störning. Detta framgår av den rättspsykiatriska undersökning som nu har inlämnats till Stockholms tingsrätt. Utredningens resultat innebär att mannen sannolikt kommer att dömas till rättspsykiatrisk vård om han fälls för anklagelserna mot honom.

Mannen, som tidigare arbetade som IT-konsult inom Försvarsmakten, står åtalad för att ha försökt lämna ut sekretessbelagd information till Ryssland. Hans anställning inom den svenska försvarssektorn sträckte sig från 2018 till 2022, vilket gav honom tillgång till känsligt material under en period av fyra år.

Enligt åklagarens stämningsansökan hade den 34-årige mannen under sin tid inom Försvarsmakten tillgång till ”information med mycket högt skyddsvärde”. Det var denna typ av hemlig information som han påstås ha försökt överföra till ryska myndigheter eller representanter hösten 2025, enligt åtalet som nu ligger till grund för rättegången.

Fallet belyser de säkerhetsrisker som finns när personer med säkerhetskänsliga anställningar utvecklar psykiska problem eller av andra skäl blir mottagliga för påverkan från främmande makt. Försvarsmakten och andra myndigheter med säkerhetsklassificerat material har omfattande säkerhetsprocedurer, men fallen av misstänkt spioneri visar att systemet inte alltid är vattentätt.

Utöver misstankarna om grovt spioneri är mannen även häktad misstänkt för försök till anstiftan av mord, ett brott som enligt förundersökningen ska ha begåtts i december förra året. Enligt åklagarens uppgifter var måltavlan för mordplanerna en person bosatt i Sverige, och delar av planeringen sägs ha ägt rum i Moskva.

Detta tilläggsbrott komplicerar ärendet ytterligare och pekar på en potentiellt djupare koppling till utländska aktörer. Om anklagelserna stämmer skulle det innebära att mannen inte bara försökt lämna ut hemlig information, utan även varit inblandad i vad som skulle kunna vara en värvningsoperation eller uppdrag från en främmande underrättelsetjänst.

Förundersökningen kring mordplanerna pågår fortfarande, och åklagaren har inte gått ut med fullständiga detaljer kring den misstänkta gärningen. Det är oklart vem målpersonen är eller varför just denna person skulle ha varit ett mål. Möjligheten att planeringen delvis skedde i Rysslands huvudstad understryker dock den internationella dimensionen av fallet.

Den rättspsykiatriska utredningen är ett centralt dokument i målet eftersom den kommer att påverka hur domstolen dömer om mannen fälls. I Sverige kan personer som begår brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning dömas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse. Denna vårdform kombinerar behandling med samhällsskydd och innebär att den dömde vårdas på en rättspsykiatrisk klinik under kontrollerade former.

Fallet ingår i en serie av uppmärksammade spionerifall i Sverige under de senaste åren. Svensk säkerhetstjänst och andra myndigheter har vid flera tillfällen varnat för att främmande underrättelsetjänster, framför allt från Ryssland och Kina, bedriver aktiv spionage i Sverige. Intresset riktas ofta mot försvarsindustrin, teknologiska företag och myndighetsinformation.

Rättegången mot den 34-årige mannen kommer att avgöra om anklagelserna kan bevisas. Samtidigt fortsätter utredningen om de misstänkta mordplanerna, vilket betyder att ytterligare åtalspunkter kan tillkomma. Fallet väntas få stor uppmärksamhet eftersom det rör både nationell säkerhet och frågor om psykisk hälsa inom säkerhetskänsliga verksamheter.