Nederländsk polis bryter upp högerextrem protest i Haag efter att våld utbrutit.

Polisen i Nederländerna har gripit 24 personer efter att en demonstration mot landets invandrings- och migrationspolitik urartat i våld. Omkring 500 demonstranter hade samlats på Malieveld i centrala Haag för att genomföra en marsch genom staden. När ordningen brast gick polisen in med vattenkanoner och polishundar. De gripna misstänks bland annat för att ha kastat fyrverkerier mot polisen.

Protesten förbjöds av lokala myndigheter sedan våldsamheterna inletts. Demonstranterna beordrades att skingra sig, enligt polisen. Arrangören har uppgett att syftet var att protestera mot regeringens invandrings- och migrationspolitik.

Justitieminister David van Weel skriver på X att demonstranter gjorde Hitlerhälsningar och ropade antisemitiska slagord under tillställningen. ”Tack till alla poliser som än en gång står upp för vår demokratiska rättsstat”, skriver han.

Den aktuella manifestationen äger rum i ett politiskt klimat som präglas av skarpa motsättningar kring migration. Geert Wilders högerpopulistiska parti PVV vann det senaste parlamentsvalet och sitter i en koalitionsregering med tre andra partier. Regeringen har presenterat ett åtgärdspaket som beskrivits som det tuffaste på flera decennier, med hårdare asylregler, begränsningar i familjeåterförening och snabbare utvisning av avvisade asylsökande. Flera förslag är ännu inte lag, men debatten har redan satt djupa spår i samhället.

Kritiker menar att paketet hotar rättssäkerheten och urholkar asylrätten, medan anhängare ser det som nödvändigt för att hantera trycket på bostäder, sjukvård och skola. Protesterna har blivit fler under det senaste året och har engagerat såväl invandringskritiska grupper som motdemonstranter. Den aktuella demonstrationen i Haag är en av de mest våldsamma hittills.

Nederländerna har länge ansetts vara ett av Europas mer liberala länder i migrationsfrågan, men opinionen har svängt på kort tid. Inför valet 2023 var migration den viktigaste frågan för många väljare. Det har också gjort att andra partier rört sig åt höger, vilket i sin tur har stärkt de invandringskritiska gruppernas ställning.

Malieveld är en av Nederländernas mest välkända platser för politiska protester. Den ligger nära regeringskvarteren i Haag och har under decennier använts för allt från fackliga aktioner till klimatmanifestationer. Att just den platsen nu blir skådeplats för våldsamma scener understryker hur laddad invandringsfrågan blivit.

Justitieministerns uppgifter om Hitlerhälsningar och antisemitiska slagord har väckt bred oro. Antisemitismen har varit en växande fråga i Nederländerna, särskilt efter upploppen i Amsterdam i november 2024, då israeliska supportrar attackerades i samband med en fotbollsmatch mellan Ajax och Maccabi Tel Aviv. Den händelsen fick internationell uppmärksamhet och utlöste en nationell debatt om judisk säkerhet.

Även om polisen inte har lämnat några detaljer om skadeläget eller de gripnas identiteter, är användningen av vattenkanoner och polishundar ett tecken på att situationen bedömdes som mycket allvarlig. Sådana insatser är ovanliga i Nederländerna och betraktas normalt som en sista utväg.

Vad som händer nu är oklart. De gripna kan komma att åtalas för ordningsstörning och våld mot tjänsteman. Samtidigt väntas händelsen ytterligare skärpa debatten om invandring och migrationspolitik i Nederländerna. Den högerpopulistiska vågen har satt fart på liknande diskussioner i hela Europa, och PVV:s väg från oppositionsparti till regeringsparti följs noga även utanför landets gränser.

För många nederländare väcker scenerna från Haag frågan om demonstrationsfriheten och rättsstatens gränser. Polisen har fått beröm för insatsen från justitieministern, men samtidigt riktas kritik mot att våldsamheterna över huvud taget fick ske. Klart är att frågan om migration, identitet och lagstiftning kommer att fortsätta prägla nederländsk politik under lång tid framöver.