Norges säkerhetstjänst råder politiker att sluta använda dejtingappar

Norska toppolitiker har rekommenderats att helt sluta använda dejtingappar som Tinder, Hinge och Grindr. Rådet kommer från den norska säkerhetspolisen PST och rapporteras av tidningen Dagens Næringsliv. Säkerhetstjänsten bedömer att risken för spionage och utpressning mot personer med höga säkerhetsbefattningar är så allvarlig att apparna inte längre kan användas. Rekommendationen gäller de högsta politiska ledarskikten och bygger på en hotbedömning som gjorts under det senaste året.

Bakgrunden är att dejtingapparna samlar in och lagrar en mängd känslig information. GPS-positioner, meddelanden, foton och kontaktdatabaser hanteras i system som inte sällan är sårbara för intrång eller avlyssning. För en toppolitiker innebär närvaron på en sådan plattform en direkt risk. En främmande underrättelsetjänst kan via appen kartlägga var personen befinner sig, vilka personer som kontaktas och när detta sker. Informationen kan i sin tur användas för att bygga upp utpressningsscenarier eller för att rekrytera agenter.

Norden har under flera år varit en prioriterad operationszon för statsstödda cyberattacker. Säkerhetstjänster i både Norge och Sverige har varnat för en ökad aktivitet från framför allt ryska och kinesiska aktörer. Dessa länder har en dokumenterad förmåga att utnyttja sociala medier och meddelandetjänster för underrättelseverksamhet. Dejtingsappar ses av experter som ett särskilt effektivt verktyg eftersom de kombinerar uppgifter om en persons privatliv med exakt geografisk position. PST betonar att risken inte bara gäller själva kommunikationen, utan även den data som apparna delar med tredjepartsföretag.

Teknikbolagen bakom plattformarna har länge kritiserats för sitt sätt att hantera användarnas integritet. Tinder och Hinge ägs av den multinationella koncernen Match Group, som omsätter miljarder årligen. Affärsmodellen bygger på att samla in och analysera användarnas beteende för att kunna sälja riktad reklam och premiumtjänster. Grindr, som främst riktar sig till hbtq-personer, hamnade förra året i blåsväder efter att ha delat känsliga uppgifter om användare med externa leverantörer. För en politiker innebär detta att uppgifterna kan spridas till aktörer som ligger långt utanför bolagens egna servrar.

Underrättelseexperter pekar på att dejtingsappar har blivit en av de vanligaste ingångarna för att kontakta personer inom politiska och militära kretsar. Genom att matcha med en politiker kan en agent inleda en till synes oskyldig konversation som över tid byggs upp till en relation med möten och informationsutbyte. Säkerhetstjänster i flera länder har därför redan infört liknande restriktioner. Både den brittiska säkerhetstjänsten MI5 och den amerikanska federala polisen FBI har under senare år avrått sina anställda från att använda dessa tjänster på tjänstetelefoner. Det nya med rådet från PST är att det nu uttryckligen riktas mot den högsta politiska ledningen, vilket signalerar att hotet betraktas som omedelbart.

Marknadspåverkan av ett sådant beslut kan bli påtaglig. Om en grupp samhällsaktörer tar bort apparna från sina enheter minskar användarbasen bland just de personer som bolagen ofta lyfter fram i sitt marknadsföringsarbete. Samtidigt kan detta sätta press på EU-nivå, där dataskyddsförordningen GDPR redan ställer hårda krav på företagens hantering av personuppgifter. Flera juridiska bedömare tror att varningen kan accelerera en redan pågående trend där högt uppsatta personer kräver krypterad kommunikation och större kontroll över vilka data som samlas in. För bolagens del kan det handla om att utveckla nya funktioner eller att helt avstå från insamling av positionsdata för vissa användargrupper.

Tekniska säkerhetshål gör situationen svår att åtgärda. De flesta dejtingappar saknar end-to-end-kryptering, vilket innebär att meddelanden kan läsas av tredjepart. Tjänsterna integrerar dessutom ofta en mängd externa spårningsmoduler från företag som Facebook och Google. För en säkerhetstjänst är det inte heller själva telefonen som är det stora problemet, utan det faktum att närvaron på appen skapar ett digitalt fotavtryck som kan analyseras externt. Att en politiker besöker en nattklubb i en viss stad eller svarar på ett meddelande vid en specifik tidpunkt kan bli avgörande information för en motståndare.

Hur många norska ministrar som faktiskt tagit bort apparna är ännu oklart. Flera tunga statsråd har via sina pressekreterare bekräftat att de följer rekommendationen, medan andra valt att inte kommentera sin digitala närvaro. Beslutet väcker också en bredare diskussion om individens integritet i en tid av global cyberkrigföring. Å ena sidan handlar det om att skydda nationella hemligheter. Å andra sidan är det en inskränkning i människors personliga liv. För de politiker som nu tvingas välja bort dessa tjänster är det dock en ny verklighet – där den personliga dejtingdriften inte längre är en privat angelägenhet, utan en nationell säkerhetsfråga.