Finska myndigheterna rapporterade den 30 juli att afrikansk svinpest upptäckts hos tre vildsvinsgrisar bara några kilometer från den ryska gränsen. Fyndet har väckt uppmärksamhet i Sverige, där Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) nu genomfört en snabb riskbedömning för att avgöra om smittan kan sprida sig över gränsen.

Enligt SVA:s bedömning förändrar de finska fallen inte den nuvarande risknivån för Sverige. Karl Ståhl vid SVA förklarar att situationen i Finland skiljer sig från många andra länder på grund av landets begränsade vildsvinspopulation.

”Det är troligtvis vildsvin som kommit från Ryssland. I Finland har de väldigt lite vildsvin, så det kan aldrig bli ett större utbrott i Finland”, säger Karl Ståhl.

Experternas analys tyder på att de smittade djuren sannolikt tagit sig över från Ryssland, där afrikansk svinpest förekommit under en längre tid. Den begränsade vildsvinspopulationen i Finland ses som en naturlig barriär mot en storskalig spridning av sjukdomen inom landet.

## Erfarenheter från tidigare utbrott

Sverige har egen erfarenhet av afrikansk svinpest från relativt nyligen. I september 2023 bekräftades smitta i Fagerstområdet i Västmanland, närmare bestämt i Fagersta och Norbergs kommuner. Det tog över ett år innan området kunde förklaras fritt från smitta, vilket skedde i september 2024.

Utbrottet i Sverige fick betydande ekonomiska konsekvenser. Den totala kostnaden har uppskattats till 96 miljoner kronor, vilket inkluderar kostnader för övervakning, sanering och andra bekämpningsåtgärder.

En av de stora utmaningarna med afrikansk svinpest är att det kan ta flera månader innan smittan upptäcks. Detta försenar möjligheterna att sätta in åtgärder och ökar risken för spridning. Viruset orsakar en allvarlig och ofta dödlig sjukdom hos både vildsvin och tamsvin, och det finns varken vaccin eller behandling tillgänglig.

## Smittvägar och risker

Hur smittan ursprungligen kom in i Sverige 2023 är fortfarande oklart, men experterna har sina teorier. Karl Ståhl menar att det troligen handlade om importerade livsmedelsprodukter.

”Vi vet inte hur smittan kom in till Sverige. Men det är troligt att smittan kom med någon typ av icke värmebehandlad fläskprodukt som hamnade i miljön, till exempel på en soptipp eller i en skog där vildsvin åt det”, förklarar han.

När det gäller risken för att smittan denna gång skulle komma in via livsmedel från Finland bedöms den som låg. Finland tillämpar EU:s regelverk för att förhindra att denna typ av smitta sprids via mat. När smitta upptäcks i ett område stoppas omedelbart handeln med livsmedel därifrån.

Karl Ståhl betonar vikten av EU:s gemensamma system för kontroll och bekämpning av djursjukdomar.

”Länderna inom EU är transparenta om hur de kontrollerar och bekämpar smittor av den här typen. Därför kan kött från smittade djur inom EU aldrig komma in i livsmedelskedjan”, säger han.

## Fortsatt övervakning

SVA:s riskbedömning visar att risken för att afrikansk svinpest ska introduceras till vildsvin i Sverige bedöms som låg, vilket innebär att det är sällsynt men kan förekomma. Risknivån för introduktion till tamsvin bedöms som mycket låg, det vill säga mycket ovanligt men kan inte uteslutas helt.

Det är viktigt att påpeka att afrikansk svinpest inte påverkar människor. Sjukdomen utgör därmed ingen hälsorisk för den mänskliga befolkningen, men kan få stora konsekvenser för djurhållning och livsmedelsindustrin.

SVA följer situationen noga och står beredd att göra en ny riskbedömning om förutsättningarna skulle förändras. Myndigheten betonar vikten av fortsatt vaksamhet och snabb rapportering vid eventuella nya fynd.

Den geografiska närheten till Ryssland, där sjukdomen är mer utbredd, gör att både Finland och Sverige måste upprätthålla hög beredskap. Samtidigt ger EU:s gemensamma regelverk och transparenta system ett starkt skydd mot spridning via livsmedelshandeln mellan medlemsländerna.