Oro över kapprustning när START-avtalet om kärnvapen löper ut

För första gången på decennier står världens kärnvapenmakter utan begränsningar

För första gången på flera decennier står länderna med världens största kärnvapenarsenaler fria att agera helt efter eget gottfinnande. Den pågående nedrustningsöverenskommelsen New START, som begränsar USA:s och Rysslands strategiska kärnvapen, går nu mot sitt slut utan att ett ersättningsavtal finns på plats.

Under kalla krigets skugga av global katastrof slöts START-avtalet, den första gemensamma nedrustningsöverenskommelsen, år 1991. Sedan dess har avtalen avlöst varandra i en slags stafett. Men när det nuvarande så kallade New START-avtalet löper ut finns ingen ersättare redo att ta vid.

”Om det löper ut, så löper det ut,” sade USA:s president Donald Trump till The New York Times i början av januari. Presidenten tillade att man kommer att förhandla fram ett bättre avtal och betonade att en ny överenskommelse borde inkludera Kina med dess snabbt växande arsenal.

Avtalet har hittills begränsat länderna till maximalt 1 550 strategiskt utplacerade stridsspetsar, de kraftfullaste kärnvapnen. Jämfört med gränsen från 2002 innebär detta en minskning med 30 procent. Länderna har också tillåtits inspektera varandras vapenförråd. Ryssland avbröt dock denna möjlighet 2023 efter att relationerna med dåvarande USA-presidenten Joe Biden försämrades i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Det nuvarande New START-avtalet undertecknades 2010 av dåvarande Rysslands president Dmitrij Medvedev och hans amerikanske motpart Barack Obama. Obama varnar nu för konsekvenserna av att stå utan avtal: ”Det skulle meningslöst utplåna decennier av diplomati och skulle kunna utlösa en ny kapprustning som gör världen mindre säker,” skriver han på plattformen X.

New START förlängdes 2021 genom en överenskommelse mellan Biden och president Vladimir Putin. I september förra året föreslog Putin en informell ettårig förlängning. Trump svarade med orden ”en bra idé” – men sedan dess har presidenten varit fåordig i frågan.

Enligt Jon Wolfsthal, chef för global risk vid Federation of American Scientists, skulle en förlängning bara vara ett telefonsamtal bort mellan presidenterna. ”Detta är lågt hängande frukt som Trumpadministrationen borde ha plockat för månader sedan,” sade han till nyhetsbyrån AFP.

Wolfsthal är en av flera experter kopplade till den så kallade Domedagsklockan. Den flyttades nyligen fram fyra sekunder och är nu 86 sekunder från midnatt, symbolen för världens undergång. Framflyttningen beror delvis på att New START löper ut utan ersättare.

Situationen oroar säkerhetsanalytiker världen över. Utan avtal finns inga formella begränsningar för hur många strategiska kärnvapen stormakterna kan utplacera. Samtidigt pågår moderniseringsprogram i både USA och Ryssland, vilket ökar oron för en ny kapprustning i en tid då de geopolitiska spänningarna redan är höga.

Det som gör situationen särskilt komplicerad är den förändrade globala säkerhetsarkitekturen. När START-avtalet först förhandlades fram handlade det om två supermakter. Dagens situation är mer komplex med Kinas växande kärnvapenarsenal och Trumpadministrationens insisterande på att Peking måste inkluderas i framtida avtal.

Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare komplicerat relationerna mellan Moskva och Washington, vilket försvårar nya förhandlingar. Experter pekar på att även om ett nytt avtal skulle kunna slutas i framtiden, riskerar världen att under en period stå utan verifierbara begränsningar för de strategiska kärnvapnen.

För många observatörer representerar detta slutet på en era av kärnvapennedrustning som började efter kalla krigets slut och som nu ersätts av en mer oförutsägbar och potentiellt farligare period i den internationella säkerhetspolitiken.