Palestinska kvinnor i Beirut syr för att bevara sitt kulturella arv.

Samar Kabouli är 48 år, född i Libanon och har aldrig besökt sina föräldrars hemland Palestina. Ändå växte en djup koppling till landet fram när hon som tonåring lärde sig tatreez, den traditionella palestinska broderikonsten. Hennes föräldrar flydde under 1948 års arabisk-israeliska krig, då hundratusentals palestinier drevs på flykt eller tvingades lämna sina hem i det som i dag är Israel.

För Kabouli är broderiet mer än ett hantverk. Det är ett sätt att göra motstånd – och ett budskap om överlevnad.

– Vi är fortfarande kvar, säger hon. Allt som har hänt i Gaza … och vi står fortfarande upp och vi kommer inte att glömma vad vi kämpar för.

Kabouli arbetar på Inaash Association, en libanesisk organisation som ger palestinska flyktingkvinnor i Libanon en inkomst genom tatreez, samtidigt som den strävar efter att bevara kulturarvet. Organisationen säljer broderat mode, heminredning och konstverk och visar upp konstformen på utställningar och museer. Produkterna når en internationell marknad, där intresset för palestinskt hantverk har ökat.

Tatreez är en form av korsstygnsbroderi med djupa historiska rötter. De broderade motiven – ofta geometriska mönster, fåglar, blommor och cypresser – har traditionellt varierat mellan byar och regioner. Färgerna och mönstren kunde berätta var en kvinna kom ifrån och vilken familj hon tillhörde. Motiven har också burit symboliskt innehåll: vissa mönster ansågs skydda bäraren, medan andra markerade civilstånd eller samhällsställning. Kunskaperna fördes vidare från mor till dotter, generation efter generation.

Konsten lärs i dag ut i sycirklar i flyktingläger, i museihallar och genom onlinekurser. På så sätt når den både kvinnor i lägren och yngre palestinier i diasporan som aldrig har satt sin fot i Palestina – men som ändå vill bära arvet vidare.

Sedan 2021 finns tatreez på Unescos lista över immateriellt kulturarv. Utnämningen har gett konstformen internationell uppmärksamhet och stärkt arbetet med att skydda den. För många palestinier handlar det om att bevara ett kulturarv som de fruktar är på väg att försvinna.

Sedan kriget mellan Israel och Hamas bröt ut – efter terrorgruppens attack mot Israel i oktober 2023 – har broderiet fått en ny roll. Människor i diasporan har använt mönstren för att samla in pengar till nödhjälp i Gaza, där den humanitära situationen är katastrofal. Kriget har medfört omfattande civila förluster och massiva förstörelser i Gaza. Efterfrågan på broderier med Gazamotiv har märkts tydligt hos Inaash Association.

– Många har kommit in och sagt: ”Vi vill göra en t-shirt eller en sjal med ett Gazamotiv”, säger Ali Jaafar, vd för Inaash Association.

Även på den israeliskt ockuperade Västbanken pågår ett aktivt arbete för att hålla traditionen vid liv. Maha Saca är grundare och chef för Palestinian Heritage Center i Betlehem. Hon ser tatreez som en identitetsmarkör och ett historiskt dokument.

– Palestinsk tatreez är en identitet och ett dokument över vår närvaro i varje palestinsk by och stad, säger hon.

Saca förklarar att gamla broderade dräkter visar palestiniernas närvaro på specifika platser långt före fördrivningen. Kvinnornas mönster fungerade som en slags krönika över bylivet. Genom att studera motiven kan forskare i dag spåra vilka byar och regioner som en gång fanns – och vars invånare senare spreds över världen.

– Den palestinska kvinnan har skrivit sin bys historia genom broderade motiv från sin omgivning, säger Maha Saca.

För palestinska flyktingar i Libanon är tatreez också en möjlighet till försörjning. Uppskattningsvis 450 000 palestinska flyktingar är registrerade i landet, och många av dem lever under svåra förhållanden med begränsad tillgång till den formella arbetsmarknaden. Inaash Association har sedan starten gett tusentals kvinnor en inkomst i en utsatt situation. För många är broderiet också en social mötesplats, där kunskap och erfarenheter förs vidare i en gemenskap som sträcker sig över generationer.

Den dubbla rollen – kulturellt bevarande och ekonomisk försörjning – gör broderiet till en livlina: ett sätt att minnas var man kommer ifrån, men också att skapa en framtid.