Pentagons granskare: Iran-kriget har orsakat ammunitionsbrist.

Kriget mot Iran har slukat över 33 miljarder dollar på bara fyra månader, och de amerikanska vapenlagren är nu så hårt ansträngda att Pentagon självt varnar för allvarliga brister. Trots detta förnekar både president Donald Trump och försvarsminister Pete Hegseth att USA:s militära reserver har tömts på ett oroande sätt.

Enligt en granskning från Pentagons oberoende tillsynsorgan, som NBC News har tagit del av, minskade det militära lagret av vapen och ammunition kraftigt mellan krigsutbrottet den 28 februari och slutet av juni. Orsaken uppges vara en kombination av högt stridstempo och allvarliga flaskhalsar i försörjningskedjan.

Rapporten visar att kriget under perioden fram till den 30 juni har kostat 33,4 miljarder dollar, motsvarande cirka 326 miljarder kronor. Den summan inkluderar inte skador på byggnader och anläggningar – kostnader som Pentagon uppskattar till flera miljarder dollar utöver denna summa. Enbart ammunition, inklusive drönare, kostade fram till den 30 juni 22,3 miljarder dollar.

Siffrorna understryker hur snabbt ett modernt högteknologiskt krig kan tära på även världens största militärmakt. USA:s omfattande anfall mot iranska mål har inneburit en enorm åtgång av precisionsstyrda vapen, kryssningsrobotar och drönare. Flera vapensystem som använts i konflikten är beroende av komponenter som tillverkas i begränsad skala, och försvarsindustrin har haft svårt att hinna med efterfrågan.

Bristerna i lagren väcker nu frågor om USA:s förmåga att samtidigt upprätthålla andra åtaganden, inte minst i Europa och Asien. Även om Pentagon inte officiellt har deklarerat något nödläge, pekar rapporten på att den nuvarande förbrukningstakten inte är hållbar under en längre period.

Försvarsindustrin i USA har reagerat med att öka skiftarbete och investera i nya produktionslinjer, men branschen brottas med samma problem som stora delar av tillverkningsindustrin: brist på råmaterial, komponenter och kvalificerad arbetskraft. Särskilt kritisk är tillgången på elektronik, halvledare och vissa specialiserade legeringar som används i avancerad ammunition.

Den aktuella konflikten har också riktat ljuset mot hur sårbara globala leveranskedjor för försvarsmateriel är. Många avancerade komponenter tillverkas i ett fåtal länder, och en störning på något led kan snabbt få direkta konsekvenser för stridsförmågan. Inom Nato pågår därför diskussioner om att bygga upp gemensamma lager, men hittills har konkreta beslut låtit vänta på sig.

Marknaden har redan börjat prissätta ett långsiktigt behov av påfyllning. Aktier i stora försvarskoncerner och ammunitionstillverkare har stigit under våren, då investerare räknar med att Pentagon kommer att tvingas lägga enorma beställningar för att återuppbygga lagren. Samtidigt varnar bedömare att en sådan upprustning kan ta år, inte minst eftersom produktionskapaciteten i västvärlden har krympt sedan kalla krigets slut.

Den politiska dimensionen går inte att bortse från. Trump har vid flera tillfällen hävdat att USA:s militär är starkare än någonsin och att rapporter om bristande lager är överdrivna. Även Hegseth har avfärdat uppgifterna som missvisande. Men den interna Pentagonrapporten målar upp en annan bild, och NBC News uppger att flera källor inom försvarsdepartementet har uttryckt oro över att administrationen tonar ned allvaret.

Kriget mot Iran inleddes den 28 februari efter en period av skarpa motsättningar kring Teherans kärnenergiprogram och Irans stöd till väpnade grupper i Mellanöstern. Konflikten har engagerat hela regionen och lett till omfattande flyg- och robotanfall mot strategiska mål. De exakta siffrorna för krigets totala kostnad är fortfarande osäkra, men den aktuella granskningen ger en första heltäckande bild av hur mycket de första månaderna har kostat.

Frågan är nu hur snabbt USA kan fylla på sina förråd. Enligt experter krävs en kombination av nyinvesteringar, förbättrad logistik och ett fungerande internationellt samarbete för att säkra komponenter och råvaror. Utan detta kan även en militärmakt med USA:s resurser hamna i ett läge där man tvingas prioritera mellan olika insatser.

Det som återstår att se är om den politiska ledningen i Washington väljer att ta itu med problemen öppet eller fortsätta att hänvisa till att säkerhetsläget kräver hemlighetshållande. Oavsett vilket pekar rapporten på en verklighet som få nu ifrågasätter: kriget har en kostnad som sträcker sig långt bortom slagfältet.