Frederiksen optimistisk om att samtal med USA kan lösa Grönlandstvisten

Danmarks statsminister Mette Frederiksen uttrycker försiktig optimism om att den diplomatiska konflikten med USA om Grönland ska kunna lösas genom samtal. Uttalandet gjordes under ett möte om säkerhetsläget i Arktis i Finland på måndagen.

– Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och det är därför för tidigt att dra några slutsatser, men jag är ganska optimistisk att vi kan hitta en väg framåt, sade Frederiksen.

Bakgrunden är de upprepade hoten från USA:s president Donald Trump om att ta kontroll över Grönland. I januari bildades en arbetsgrupp med representanter från Danmark, USA och Grönland för att försöka finna en lösning. Sedan dess har ytterst lite information om förhandlingarna offentliggjorts, och ingen av parterna har velat kommentera detaljerna.

Enligt medieuppgifter vill USA etablera tre nya militärbaser i södra Grönland, utöver den befintliga basen vid Pituffik i norr. Pituffik, tidigare Thule Air Base, har sedan 1950-talet en central roll i USA:s försvarssystem med tidig varningsradar och rymdövervakning. Tre nya baser i söder skulle ge USA en betydligt starkare närvaro i en region som snabbt blivit en av de viktigaste i världen ur säkerhetsperspektiv.

Grönlands strategiska värde handlar dock inte bara om militär närvaro. Ön uppskattas hysa några av världens största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller – mineraler som är avgörande för tillverkning av elektronik, vindkraftverk, elbilar och avancerad försvarsteknik. Kina står i dag för en dominerande andel av den globala produktionen och har under flera år använt sin position som handelsvapen. USA och EU har därför sökt alternativa källor, och Grönland har pekats ut som en av de mest lovande.

Ett av de mest uppmärksammade projekten, Kvanefjeld i södra Grönland, stoppades 2021 sedan den grönländska regeringen införde ett förbud mot uranbrytning. Beslutet innebar ett hårt slag mot det australiska bolaget Greenland Minerals, som hade planerat en av världens största gruvor för sällsynta jordartsmetaller. Frågan illustrerar den känsliga balansgång Grönland står inför: viljan att locka investeringar och skapa arbetstillfällen vägs mot miljöhänsyn och oro för utländskt inflytande.

Därtill öppnar sig nya sjöfartsleder i Arktis i takt med att isarna smälter. Rutter som tidigare var stängda året om blir allt mer farbara, vilket gör Grönlands läge mellan Atlanten och Norra ishavet till en strategisk tillgång av global betydelse.

Grönland har sedan 2009 ett långtgående självstyre, men utrikes- och säkerhetspolitiken leds från Köpenhamn. En överlåtelse av territorium till USA skulle kräva grundlagsändringar och vara juridiskt mycket komplicerad. Den grönländska regeringen, ledd av Múte Bourup Egede, har upprepat att ön inte är till salu, men har samtidigt visat öppenhet för ökat samarbete med USA inom gruvnäring, infrastruktur och utbildning.

USA:s intresse för Grönland är långt ifrån nytt. Redan 1951 undertecknade Danmark och USA ett försvarssamarbete som fortfarande reglerar den amerikanska närvaron på ön. Trump har dock drivit frågan betydligt hårdare än sina företrädare. Hans utspel om att köpa Grönland – och senare hot om att ta kontrollen med militära medel – har skapat en diplomatisk kris mellan två nära allierade.

Analytiker ser USA:s ökade engagemang i Arktis som en direkt följd av Rysslands militära upprustning i regionen. Ryssland har byggt upp flera nya baser längs sin arktiska kust och genomför regelbundet övningar. Kina har samtidigt positionerat sig som en arktisk aktör och visat intresse för både forskning och råvaruprojekt i regionen.

Mötet i Finland samlade nordiska ledare och säkerhetsexperter, och Grönlandsfrågan dominerade samtalen. Frederiksens uttalande ses som ett tecken på att arbetsgruppen trots allt gör framsteg, även om inga konkreta resultat presenterats. Hennes ton var betydligt mer optimistisk än i samband med Trumps tidigare utspel, då hon beskrev situationen som allvarlig.

Frågan är dock långt ifrån löst. Uppgifterna om tre nya baser i södra Grönland har inte bekräftats officiellt, och det är oklart hur danska och grönländska myndigheter ställer sig till en sådan utbyggnad. Det är också oklart vilken kompensation USA i så fall är berett att erbjuda, och hur en överenskommelse skulle påverka Nato-samarbetet.

Det som står klart är att Grönland hamnat i centrum för en stormaktspolitisk dragkamp. Med sina naturresurser, sitt strategiska läge och sin växande betydelse för den globala mineralförsörjningen lär ön förbli en het fråga i både Köpenhamn, Washington och Bryssel under lång tid framöver.