Pingvinspillning bidrar till snösmältning i Antarktis, visar studie

Pingvinspillning gör att snön smälter snabbare i Antarktis. Det visar en ny studie som undersökt hur stora mängder guano påverkar is och snö. Själva pingvinerna är inte orsaken till smältningen, utan deras avföring mörkar underlaget. När solen lyser på den mörka ytan absorberas mer värme än den skulle göra från ren vit snö. Detta förstärker avsmältningen i områden där pingvinkolonierna är som tätast.

Fenomenet handlar om albedo, alltså hur mycket solljus en yta reflekterar. Vit snö reflekterar en stor del av solstrålarna, medan mörkare ytor tar upp mer energi. Pingvinspillning skapar mörka fläckar på snön, särskilt under häckningssäsongen när fåglarna samlas i stora antal. Forskarna bakom studien har kunnat se att smältningen är mer omfattande i närheten av kolonierna än i områden utan pingviner. Även gamla spillningar kan finnas kvar i landskapet och bidra till att snön inte lägger sig lika vitt året om.

Studien belyser en sida av klimatförändringarna som lätt förbises. I Arktis och Antarktis är smältande snö ofta kopplad till högre temperaturer, men här handlar det alltså om biologiska processer. Stora mängder spillning från djur kan påverka snötäcket i sig. Det är ett exempel på hur naturens egna kretslopp kan samverka med de klimatförändringar som människan driver på.

Forskarna har använt satellitbilder för att kartlägga hur snön förändras kring pingvinkolonierna. Bilderna visar tydligt att mörka områden växer fram under häckningssäsongen och att smältvattendammar bildas i anslutning till kolonierna. Dessa dammar kan i sin tur förstärka uppvärmningen lokalt, eftersom vatten absorberar mer värme än is och snö. Resultatet blir en lokal uppvärmningseffekt som kan påskynda smältningen även under perioder när temperaturen i sig inte är extremt hög.

Antarktis är en av de regioner i världen som värms upp snabbast. Framför allt Antarktiska halvön har uppvisat tydliga temperaturökningar under de senaste decennierna. Samtidigt är området hem för flera pingvinarter som är känsliga för förändringar i is och snötäcke. Den nya studien visar att djurens egna livsmiljöer kan påverkas av de spår de lämnar efter sig. När snön smälter tidigare på säsongen kan det förändra häckningsplatser och tillgången på skyddade områden.

Guano är visserligen också en källa till näringsämnen. I Antarktis bidrar spillningen med fosfor och kväve till havsområdena runt kolonierna, vilket gynnar växtplankton och andra organismer. Men de nya rönen visar att spillningen samtidigt har en fysikalisk effekt på snön. Förhållandet mellan nytta och skada är komplicerat. Forskarna menar att man måste väga in flera faktorer när man bedömer hur pingvinkolonier påverkar sina ekosystem.

Upptäckten har också betydelse för hur forskare tolkar klimatdata från Antarktis. Om biologiska processer som pingvinspillning kan påverka snösmältningen lokalt, måste det tas med i beräkningen när man studerar is- och snötäcke från satelliter. Annars finns en risk att man överskattar eller underskattar klimatförändringarnas effekter i vissa områden.

Det är väl känt att Antarktis innehåller enorma mängder is, och om stora delar av denna is smälter skulle havsnivån stiga globalt. Den nya studien fokuserar främst på lokala förhållanden kring pingvinkolonier, men den understryker hur känsligt systemet är. Även små förändringar i markytans färg och struktur kan få effekter som sprids vidare genom ekosystemet.

Forskarna bakom studien understryker att det inte handlar om att skylla på pingvinerna. Djuren har funnits i Antarktis under mycket lång tid och deras avföring är en naturlig del av ekosystemet. Det som gör situationen allvarlig är att klimatförändringarna redan försvagar is och snö. När naturens egna processer läggs ovanpå det kan effekten bli kraftigare än vad man tidigare trott.

Frågan är hur stora ytor som påverkas. De hittillsvarande studierna visar att smältningen är tydlig nära kolonierna, men det är oklart hur långt utanför dessa områden effekten sträcker sig. Forskarna efterfrågar fler fältmätningar för att bättre förstå sambandet mellan spillning, albedo och snösmältning i hela Antarktis.

Upptäckten är ytterligare en påminnelse om att klimatförändringar inte alltid följer raka och förutsägbara linjer. Faktorer som verkar små – exempelvis en pingvinkoloni på en snötäckt slätt – kan samspela med globala processer på ett sätt som förstärker förändringen. Forskningen kring detta är ännu i ett tidigt skede, men den ger en viktig pusselbit i förståelsen av hur Antarktis förändras.

Förhoppningen är att nya studier ska kunna visa hur pingvinspillning påverkar snön under olika årstider och i olika delar av kontinenten. Klimatmodeller för Antarktis kan då bli mer exakta, vilket i sin tur kan förbättra prognoserna för havsnivåhöjning. Tills dess står det klart att även pingvinernas vardag sätter spår i den antarktiska naturen – på sätt som forskarna bara börjar förstå.