Politikprofessor lämnar Migrationsverkets etikråd i protest mot utvisningar

En framstående medlem i Migrationsverkets etikråd har avgått i protest mot vad han beskriver som urspårade utvisningar av unga människor som växt upp i Sverige. Ludwig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, meddelade sitt avhopp efter att ha blivit alltmer oroad över myndighetens agerande.

”Det är framförallt på grund av dessa utvisningar, som har skenat och fått mycket uppmärksamhet på senare tid. Jag känner att jag inte längre vill sitta kvar och legitimera detta,” sade Beckman till Dagens Nyheter.

Beckman var en av sex medlemmar i etikrådet och hade ett förordnande som skulle ha sträckt sig fram till juni 2027. Hans beslut att lämna rådet belyser den växande kontroversen kring Sveriges utvisningspolitik, särskilt när det gäller unga personer.

Enligt Beckman strider dessa utvisningar mot regeringsformens första kapitel, som fastslår att ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.” Han menar att myndighetens nuvarande praxis inte lever upp till dessa grundläggande konstitutionella principer.

Frågan om unga personer som växt upp i Sverige och som hotas av utvisning när de fyller 18 år har utvecklats till en politiskt laddad fråga. Många av dessa ungdomar kom till Sverige som barn, har gått i svensk skola, lärt sig språket och skapat sig ett liv här. När de når myndighetsålder kan de dock, beroende på deras asylstatus, ställas inför risken att utvisas till länder de knappt har någon anknytning till.

Denna problematik har intensifierats under de senaste åren i takt med att Sverige har skärpt sin migrationspolitik. Efter flyktingkrisen 2015 infördes tillfälliga uppehållstillstånd som standard istället för permanenta, vilket har skapat en osäker situation för många unga människor.

Migrationsverkets etikråd inrättades för att ge myndigheten vägledning i etiska frågor och dilemman som kan uppstå i handläggningen av migrationsärenden. Rådets medlemmar består av experter från olika områden, inklusive akademin, som förväntas bidra med olika perspektiv på komplexa frågor.

Beckmans avgång belyser en växande spänning mellan juridiska, etiska och politiska hänsyn i Sveriges migrationspolitik. Flera organisationer som arbetar med migrationsfrågor, däribland Rädda Barnen och Svenska Röda Korset, har tidigare uttryckt oro över situationen för unga som riskerar utvisning efter att ha tillbringat sina formativa år i Sverige.

Kritiker av den nuvarande migrationspolitiken hävdar att den inte tar tillräcklig hänsyn till barnets bästa och principen om barnets rätt till en stabil uppväxt, som är fastslagna i FN:s barnkonvention som sedan 2020 är svensk lag. Förespråkare för en striktare politik menar däremot att tydliga regler och konsekvent tillämpning är nödvändiga för ett fungerande asylsystem.

Justitie- och migrationsminister har tidigare kommenterat att regelverket måste följas, men att det finns utrymme för humanitära överväganden i särskilt ömmande fall. Migrationsverket har å sin sida betonat att de följer gällande lagstiftning och rättspraxis i sina bedömningar.

Beckmans avgång kommer i en tid när Sverige genomgår en betydande omsvängning i migrationspolitiken. Den parlamentariska migrationskommittén arbetar för närvarande med att ta fram förslag till en långsiktigt hållbar migrationspolitik, som ska presenteras under nästa år.

Hur Migrationsverket kommer att hantera Beckmans kritik och eventuellt tillsätta en ny medlem i etikrådet återstår att se. Klart är dock att debatten om Sveriges hantering av unga människor som växt upp här men saknar permanent uppehållstillstånd kommer att fortsätta, både på den politiska arenan och i den bredare samhällsdebatten.