Källor: USA planerar två nya militärbaser på Grönland

Danmarks Radio erfar att USA vill öppna två nya militärbaser på Grönland. Det uppger källor med insyn i förhandlingarna, strax innan USA, Grönland och Danmark väntas underteckna ett nytt säkerhetsavtal som ska reglerera den amerikanska militära närvaron på den arktiska ön. Enligt DR ska avtalet vara klart att skriva under på tisdag, men detaljerna kring var baserna ska placeras och vilka uppgifter de ska ha är ännu inte offentliggjorda.

.

Det nya avtalet kommer i en tid när Grönlands strategiska betydelse har vuxit kraftigt. USA har haft militär närvaro på ön sedan andra världskriget, främst genom basen Pituffik, tidigare Thule Air Base, i nordvästra Grönland. Basen används bland annat för radarövervakning och satellitspårning. En utbyggnad med två ytterligare baser skulle innebära en väsentlig förstärkning av USA:s beredskap i Arktis, en region som alltmer hamnar i fokus hos de stora militärmakterna.

Bakgrunden är det förändrade säkerhetsläget i Europa efter Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Ryssland har under lång tid byggt upp sin militära närvaro på Kolahalvön, inte långt ifrån Grönland, och genomför regelbundet övningar i arktiska vatten. Kina har också ökat sin närvaro i regionen, framför allt genom forskningsstationer och investeringar i infrastrukturprojekt. För USA handlar det därför inte enbart om försvar, utan också om att bevaka transportleder och naturresurser i ett allt mer tillgängligt Arktis.

Grönland är ett självstyrt territorium i danska staten, men utrikes- och säkerhetspolitik leds från Köpenhamn. Den grönländska regeringen i Nuuk har länge drivit en linje för ökat självbestämmande, och frågor som rör amerikansk militär närvaro är känsliga. Regeringschefen Múte Bourup Egede har vid flera tillfällen betonat att Grönland inte är till salu och att eventuella utländska avtal måste ske med grönländskt samtycke. Det har satt press på såväl Danmark som USA att förhandla fram former som också accepteras i Nuuk.

.

För Danmark innebär säkerhetsavtalet en balansgång. Köpenhamn vill bevara sin suveränitet och relationen till Grönland, samtidigt som Nato-samarbetet och USA:s säkerhetsgarantier är grundläggande för landets försvar. En ny överenskommelse kan ge en tydligare rättslig ram för den amerikanska närvaron, men den kan också stärka kraven på att Grönland ska ha en mer självständig roll i utrikes- och säkerhetspolitiken. Frågan berör därmed inte bara militär logistik, utan också framtiden för hela det dansk-grönländska förhållandet.

.

Utöver den militära dimensionen har Grönlands ekonomiska betydelse ökat. Underjorden tros innehålla stora fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, uran, zink och guld. Dessa resurser har blivit allt viktigare i takt med den globala elektrifieringen och efterfrågan på kritiska råvaror till bland annat försvarsmateriel och grön teknik. USA, Kina och EU har alla pekat ut råvarufrågan som strategisk. En utbyggd militär infrastruktur, med hamnar och flygplatser, skulle också kunna förbättra de logistiska förutsättningarna för gruvprojekt i ett annars svårtillgängligt område.

.

Uppgifterna om de två nya baserna kommer samtidigt som säkerhetsavtalet väntas bli undertecknat. Mycket är dock fortfarande oklart: hur många soldater och civila som kan komma att stationeras i området, och vilken typ av anläggningar som avses, är frågor som sannolikt kommer att klarna först efter att avtalet presenteras. Varken den danska eller den grönländska regeringen har velat kommentera DR:s uppgifter. USA har dock under flera år visat ett tydligt intresse för att stärka sin ställning i regionen.

. Under Donald Trumps presidenttid väckte han debatt genom att föreslå att USA skulle köpa Grönland, ett förslag som avvisades skarpt från både Köpenhamn och Nuuk. Det nya säkerhetsavtalet ses därför av många observatörer som en mer formaliserad väg för USA att få utökad tillgång till ön, utan att frågan om suveränitet väcks på samma sätt.

.

I bakgrunden ligger klimatförändringarna. När isen smälter öppnas nya farleder, och tillgången till naturresurser underlättas. Grönlands geografiska läge mellan Nordamerika och Europa gör ön till en strategisk nod i ett Arktis som snabbt håller på att förändras. USA:s planer på två nya baser kan därmed ses som en signal om att Grönland, länge en avlägset utpost i möt med stormakternas intressen, nu står i centrum för en säkerhetspolitisk utveckling som kommer att påverka hela regionen under lång tid framöver.