Den 50-årige drönarchefen Vadym Brovdij, känd under sitt smeknamn Madjar, har blivit en av Ukrainas mest populära ledare enligt opinionsundersökningar som AFP-nyhetsbyrån refererar till. Den norska tidningen VG kallar honom för ”Putins värsta mardröm” – ett rykte som har bidragit till hans starka ställning bland den ukrainska befolkningen.

Brovdij leder den specialiserade SBS-grenen, även känd som USF, inom de ukrainska väpnade styrkorna. Trots att enheten grundades för bara två år sedan har den enligt Brovdij själv orsakat större ryska förluster än någon annan del av den ukrainska militären. Detta avslöjade han under ett besök av utvalda medier, däribland VG, till hans hemliga bunker.

”De flesta av dem kommer att dödas”, säger Brovdij med hänvisning till ryska soldater. ”Och var tredje dödas av mina styrkor”, fortsätter han kallt.

## Fokus på militära mål

SBS-chefen betonar att hans enhets operationer riktar sig mot militära mål, exempelvis runt det ryskockuperade Krim. I en intervju med den irländske journalisten Caolan Robertson påpekar han att styrkan medvetet har undvikit att attackera Krimbron, den strategiskt viktiga förbindelsen mellan Ryssland och den ockuperade halvön.

”Vi har inte rört Krimbron, som ni märkt”, säger Brovdij. Han riktar samtidigt ett budskap till ryssar som har bosatt sig eller semestrar på Krim: ”Låt dem lämna, låt dem alla försvinna till helvetet över den bron. Låt dem åka till Sibirien. Där kan de börja om, om de är unga nog.”

Intervjuerna genomförs framför en stor röd målning signerad av den berömda konstnären Anatolij Kryvolap. Brovdijs intresse för konst är ett av de få inslag från det civila liv han levde fram till för fyra och ett halvt år sedan.

## Från spannmålsexportör till militär pionjär

Brovdij var 46 år gammal när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i februari 2022. Han lämnade då sin karriär som spannmålsexportör för att frivilligt ansluta sig till försvaret av sitt land. Det dröjde inte länge förrän han tillsammans med några kollegor började experimentera med drönare.

”Vi hade bara spaningsdrönare från början, men vi lärde oss snabbt”, berättar han för BBC. ”Vi började fästa stridsspetsar på dem. Vi kunde hitta en fiende med drönaren och sedan släppa en granat på honom.”

Smeknamnet Madjar, som betyder ungrare, syftar på Brovdijs rötter nära Ukrainas gräns mot Ungern. Den drönarsatsning han startade blev snabbt känd som ”Madjars fåglar”. Från några tusen drönare importerade från Kina har verksamheten vuxit explosionsartat.

## Ukraina som global dröarmakt

Idag är Ukraina internationellt erkänt som världens ”drönarsupermakt”. Landet producerar flera miljoner militära drönare årligen – avancerade maskiner som kan slå till nästan var som helst i Ryssland. Denna snabba utveckling har fundamentalt förändrat modern krigföring och gjort drönare till ett avgörande vapen i konflikten.

Utvecklingen har inte bara militär betydelse. Ukrainas drönarteknik har väckt stor internationell uppmärksamhet och landet har blivit en förebild för hur mindre nationer kan använda relativt billig teknik för att motverka en numerärt och resursmässigt överlägsen fiende. Flera länder studerar nu den ukrainska drönarmodellen för sina egna försvarssystem.

Brovdijs hustru Natalya är också en del av drönarstyrkan, vilket visar hur konflikten har engagerat hela familjer i försvarsarbetet. Själv är Brovdij realistisk om vad kriget har kostat honom personligen.

”Jag förstår att det liv vi hade innan kriget aldrig kommer tillbaka”, säger han till VG. ”Men jag gör vad som krävs av mig.”

Hans berättelse illustrerar hur vanliga medborgare har förvandlats till militära innovatörer under krigets press, och hur teknik och kreativitet har blivit lika viktiga som traditionell militär styrka i det moderna kriget.