Regeringen öppnar den svenska kusten för nya kärnkraftverk

För första gången sedan kärnkraftsavvecklingen inleddes presenterar nu regeringen ett omfattande förslag som öppnar för en ny era inom svensk energiproduktion. Efter höstens initiala förslag om att tillåta kärnkraft längs kusterna går Tidöpartierna, regeringen och Sverigedemokraterna nu vidare med ett ännu mer långtgående förslag.

Det nya lagförslaget, som kommer att presenteras vid en presskonferens inom kort, innebär flera betydande förändringar i Sveriges energipolitik. Enligt den planerade lagrådsremissen kommer det att bli möjligt att återstarta nedlagda kärnkraftsreaktorer – något som tidigare varit otänkbart inom ramen för den långsiktiga avvecklingsplanen som dominerat svensk energipolitik under flera decennier.

Förslaget kommer i en tid då energifrågan blivit allt mer central i den politiska debatten. Stigande elpriser, ökad efterfrågan och oro kring försörjningstryggheten har lett till en omprövning av kärnkraftens roll i den svenska energimixen.

En central del i förslaget är kravet på förhandsanmälan för aktörer som vill bygga nya reaktorer. Detta för att myndigheterna ska kunna ”utreda huruvida en teknisk lösning uppfyller de nödvändiga kraven.” Denna formulering signalerar ett skifte i synen på kärnkraft – från avveckling till potentiell utbyggnad under kontrollerade former.

Bakgrunden till den nya politiska inriktningen står att finna i Tidöavtalet, där kärnkraften utgjorde en viktig förhandlingspunkt. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har tillsammans med Sverigedemokraterna drivit på för en mer kärnkraftsvänlig politik, och det nya förslaget är en direkt följd av denna samverkan.

Branschexperter pekar på att förslaget kan få stora konsekvenser för energimarknaden. Möjligheten att återstarta nedlagda reaktorer skulle relativt snabbt kunna tillföra kapacitet till elsystemet, jämfört med den långa process som nybyggnation innebär. Samtidigt råder osäkerhet kring de ekonomiska förutsättningarna för sådana återstarter, då reaktorerna kan kräva omfattande moderniseringar för att möta dagens säkerhetskrav.

Förslaget att tillåta kärnkraft längs kusterna handlar inte bara om placeringen av eventuella nya reaktorer, utan har också praktiska fördelar då kärnkraftverk kräver stora mängder kylvatten. Sveriges befintliga kärnkraftverk – Forsmark, Oskarshamn och Ringhals – ligger alla vid kusten av just denna anledning.

Energimyndigheten har tidigare varnat för att Sverige står inför utmaningar med effektbrist under kalla vinterdagar, särskilt i södra delen av landet. Förespråkare för kärnkraften menar att den utgör en pålitlig baskraft som kan komplettera den växande andelen väderberoende förnybara energikällor som vind- och solkraft.

Kritiker från miljöorganisationer och vissa politiska partier har dock uttryckt oro över förslaget. De pekar på frågor kring avfallshantering, säkerhetsrisker och de höga kostnaderna för ny kärnkraft jämfört med förnybara alternativ. Naturskyddsföreningen har tidigare varnat för att en återgång till kärnkraft kan bromsa den nödvändiga omställningen till ett helt förnybart energisystem.

Den politiska splittringen i kärnkraftsfrågan återspeglar en bredare europeisk trend där flera länder omvärderar kärnkraftens roll i klimatomställningen. EU-kommissionen klassificerade nyligen kärnkraft som en hållbar investering i sin taxonomi, vilket signalerar ett mer pragmatiskt förhållningssätt på europeisk nivå.

När förslaget nu presenteras väntar en intensiv debatt om Sveriges energiframtid. Kärnkraftsfrågan har historiskt varit djupt polariserande i svensk politik, från folkomröstningen 1980 till avvecklingsbeslutet och senare energiöverenskommelser. Det nya förslaget markerar ett tydligt skifte i denna långa historia och öppnar för en ny era i svensk energipolitik.