Rekordet visar: Japan har nu fler än 100 000 hundraåringar för första gången.

Japan har passerat en ny milstolpe i den demografiska utvecklingen. För första gången sedan mätningarna inleddes 1963 är antalet personer som är 100 år eller äldre fler än 100 000. Det visar färsk statistik som presenterades i samband med den nationella helgdag då Japan hedrar sina äldre. Av landets över 100 000 centenarier är cirka 90 procent kvinnor.

Japan har därmed världens näst äldsta befolkning, med en medianålder på 49,9 år. Endast furstendömet Monaco har en högre medianålder. Bakom siffrorna ligger en demografisk förändring som pågått under flera decennier och som nu påverkar såväl arbetsmarknaden som de offentliga finanserna.

Utvecklingen har flera orsaker. Japan upplevde en babyboom efter andra världskriget, men födelsetalen föll sedan kraftigt under 1950- och 1960-talen. Medellivslängden har samtidigt fortsatt att öka. När allt fler lever till hög ålder och allt färre barn föds förskjuts befolkningens sammansättning snabbt.

Förändringen märks tydligt i statistiken. År 1963 fanns endast 153 personer i Japan som hade fyllt 100 år. Sedan dess har antalet vuxit nästan varje år, även om ökningstakten har dämpats något på senare tid. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män, vilket är en viktig förklaring till att nio av tio centenarier är kvinnor.

Japans befolkning har dessutom minskat under flera år i rad. Födelsetalen ligger kring 1,2 barn per kvinna, långt under den nivå på cirka 2,1 som krävs för att befolkningen ska kunna förnyas på lång sikt. Det är en av de lägsta siffrorna i världen. Samtidigt blir antalet personer i arbetsför ålder allt färre, medan andelen äldre fortsätter att växa. Enligt nationella prognoser väntas befolkningen fortsätta minska under flera decennier, och andelen invånare över 80 år är redan en av de högsta i världen.

Konsekvenserna märks inom flera samhällsområden. Vården och äldreomsorgen kräver allt mer personal, men arbetskraftsbristen är akut inom många sektorer, däribland transport, bygg, jordbruk och industri. Pensionssystemet och sjukvården pressas av att allt fler blir mycket gamla. Regeringen har länge varnat för att kostnaderna för socialförsäkringarna skenar. Många kommuner på landsbygden har dessutom svårt att upprätthålla skolor, kollektivtrafik och sjukvård när befolkningen minskar och åldras.

För ekonomin innebär den åldrande befolkningen både problem och nya möjligheter. Efterfrågan på äldrevård, medicinteknik och tjänster riktade mot seniorer ökar. Japanska företag har blivit världsledande inom robotik och automation, delvis som ett svar på bristen på arbetskraft. Inom äldreomsorgen används allt från robotassistenter till digitala system för att avlasta personalen. Samtidigt minskar den inhemska konsumtionen när befolkningen krymper, vilket dämpar den ekonomiska tillväxten.

Regeringen har försökt möta utmaningarna med en rad åtgärder. Pensionsåldern har höjts, och allt fler äldre arbetar kvar. Kvinnors deltagande i arbetslivet har ökat, och flera reformer har genomförts för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Ändå har födelsetalen inte vänt uppåt. Många pekar på långa arbetstider, höga boendekostnader och osäkra anställningar som skäl till att unga väljer att skjuta upp eller avstå från att skaffa barn.

Invandringspolitiken är en annan känslig fråga. Japan har historiskt fört en restriktiv politik, men under de senaste åren har antalet utländska arbetstagare ökat. Flera program har öppnats för att locka arbetskraft inom vård, bygg och jordbruk. Nivåerna är dock fortfarande låga jämfört med andra industriländer, och många ekonomer menar att takten är för långsam.

Internationellt är Japan inte ensamt om problemen. Sydkorea, Kina och flera europeiska länder brottas med låga födelsetal och en åldrande befolkning. Men Japan har kommit längst i utvecklingen, vilket gör landet till ett slags framtidsscenario för resten av världen. Hur Japan hanterar trycket på välfärdssystemet, arbetsmarknaden och de offentliga finanserna följs därför noga av både politiker och ekonomer.

Att över 100 000 människor nu har fyllt 100 år är i grunden ett tecken på att allt fler lever länge. Samtidigt belyser siffran en obalans som blir allt svårare att hantera. Utan fler barn, en tillräckligt stor arbetskraft och hållbara reformer av välfärdssystemet riskerar den långa livslängden att bli en allt tyngre börda för kommande generationer.