USA:s högsta domstol avvisar Trumps försök att begränsa poströstning inför mellanårsvalen.

USA:s högsta domstol har avvisat president Donald Trumps begäran om att begränsa poströstningen inför mellanårsvalet i november. Det innebär att de lägre instansernas beslut att tillåta poströstning i enlighet med gällande regler står fast. Endast två av de nio domarna anmälde en avvikande mening. Beslutet rapporteras av AP.

Frågan om poströstning har blivit en av de mest laddade frågorna i amerikansk politik inför valet. Trump och flera republikanska företrädare har länge hävdat att röstning per post ökar risken för valfusk. Några bevis för systematiska oegentligheter har dock inte presenterats, och flera undersökningar har inte kunnat påvisa några omfattande problem. Demokrater och medborgarrättsgrupper ser poströstningen som en viktig kanal för att öka valdeltagandet, särskilt bland unga, äldre och väljare med funktionsnedsättning.

Mellanårsvalet i november handlar om kontrollen över kongressen. Hela representanthuset och en tredjedel av senatens platser står på spel. I flera delstater väljs dessutom guvernörer, delstatsrepresentanter och andra lokala ämbetsinnehavare. Ett demokratiskt övertagande av representanthuset skulle ge partiet möjlighet att inleda egna utredningar mot Trumpadministrationen och blockera stora delar av presidentens inrikespolitiska agenda. Republikanerna vill i sin tur behålla majoriteten i båda kamrarna för att kunna fortsätta driva igenom sin politik. I detta läge har valadministrationen blivit en strategisk stridsfråga, där båda sidor använder domstolarna för att få till stånd regler som gynnar deras väljare.

Högsta domstolens beslut att inte pröva Trumps begäran är ett bakslag för presidenten och hans kampanj. Tidigare har lägre domstolar avvisat försöken att begränsa poströstningen. Genom att domstolen nu avstår från att ta upp ärendet står dessa avgöranden fast. De två domare som reserverade sig – båda tillhör den konservativa falangen – har i tidigare mål argumenterat för att delstaterna ska ha stort utrymme att själva bestämma hur deras val genomförs. De anser att Högsta domstolen bör ingripa när det finns oklarheter kring valreglerna. Men majoriteten valde alltså att inte gå vidare med ärendet.

Poströstning är inget nytt fenomen i USA, men omfattningen har ökat kraftigt under de senaste decennierna. I delstater som Oregon, Washington och Colorado sker nästan allt röstande per post. Andra delstater kräver att väljaren anger ett skäl, till exempel sjukdom eller att man befinner sig utomlands på valdagen. Republikaner har i flera delstater drivit på för strängare identitetskontroller och tidsfrister, medan demokrater har motsatt sig åtgärder som de menar gör det svårare att rösta.

Frågan om poströster har också väckt debatt om valintegritet och förtroendet för demokratiska processer. FN och andra internationella observatörer har vid flera tillfällen påpekat att USA:s valsystem är fragmenterat, med stora skillnader mellan delstaterna i fråga om röstberättigande, registreringsförfaranden och rösträkning. Det politiska klimatet kring valadministrationen har hårdnat under valrörelsen, och båda sidor har anklagat varandra för att försöka manipulera reglerna. Högsta domstolens beslut att avvisa Trumps begäran innebär att de nuvarande reglerna för poströstning förblir i kraft i de delstater där de har ifrågasatts.

Valdagen närmar sig, och de juridiska striderna om valreglerna väntas fortsätta ända fram till vallokalerna stänger. Under de senaste valen har båda partierna anlitat advokatbyråer för att förbereda stämningar rörande allt från vallokalernas öppettider till godkännandet av poströster. Beslutet från USA:s högsta domstol sätter dock en viktig principiell markering: domstolen är inte beredd att i detta skede ändra på de regler som de lägre instanserna har fastställt. För väljare som planerar att rösta per post innebär det att deras röster i de berörda delstaterna kan räknas enligt de tidigare fastställda rutinerna.

Det återstår att se hur beslutet påverkar valrörelsen. Frågan om poströstning lär fortsätta att prägla debatten ända fram till valdagen. För närvarande står det dock klart att Högsta domstolen, med en tydlig majoritet, har valt att inte stödja presidentens linje.