EU:s förlängning av Rysslandssanktionerna har skjutits upp. Frankrike kräver att oligarken Alisher Usmanov stryks från EU:s sanktionslista, och kravet har blockerat det beslut som skulle ha fattats i onsdags. Uppgifterna kommer från Financial Times och nyhetsbyrån AFP. Beslutet kräver enhällighet bland EU:s 27 medlemsländer, vilket innebär att Frankrikes nekande räcker för att stoppa processen.

Sanktionerna mot Ryssland är tidsbegränsade och måste förnyas var sjätte månad. Den här gången är förnyelsen inte bara en formsak. Frankrike har kopplat sin acceptans till att Usmanov försvinner från listan. Enligt Financial Times handlar det om att Paris vill skapa förutsättningar för att få franska medborgare frisläppta från fängelser i Azerbajdzjan.

För många européer är Usmanov mest känd som tidigare storägare i fotbollsklubben Arsenal. Men i affärsvärlden är han framför allt en av Rysslands mäktigaste industrimän. Hans förmögenhet växte fram ur gruvnäringen och stålindustrin, främst genom investmentbolaget Metalloinvest. Bolaget är en av världens största producenter av järnmalm och kontrollerar stora tillgångar i bland annat Kursk-regionen i Ryssland. Usmanov har också haft betydande ägarandelar i teleoperatören MegaFon.

Usmanov har länge betraktats som en av Vladimir Putins allierade. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 införde EU sanktioner mot honom. Det innebar att hans tillgångar i unionen frystes och att han belades med inreseförbud. Att han nu åter står i fokus för en dispyt mellan EU-länder visar hur känsligt sanktionsarbetet har blivit.

Frankrikes krav går att spåra till en diplomatisk konflikt med Azerbajdzjan. Frankrike har under lång tid varit Armeniens tydligaste stödjare i väst, bland annat i konflikten om Nagorno-Karabach. Förhållandet mellan Paris och Baku har därför varit ansträngt, och flera franska medborgare har under det senaste året gripits eller dömts i Azerbajdzjan under omständigheter som franska myndigheter ifrågasatt. Enligt Financial Times hoppas den franska regeringen att en strykning av Usmanov ska fungera som en eftergift och underlätta förhandlingar med Baku.

Bland EU-diplomater finns en tydlig oro för hur en borttagning av Usmanov skulle uppfattas. Enligt AFP är man rädd att en strykning ska ge intryck av att EU är på väg att mjuka upp sina sanktioner mot Ryssland. Flera länder ska samtidigt ha föreslagit att sanktionsperioderna förlängs från sex månader till ett år. Ett sådant system skulle minska antalet beslutstillfällen och göra det svårare för enskilda medlemsländer att använda förnyelsen som ett påtryckningsmedel.

Ett borttagande av Usmanov skulle också få konsekvenser för den globala gruv- och stålmarknaden. Metalloinvest är en viktig aktör inom järnmalm och pellets, och bolaget har drabbats hårt av de västerländska sanktionerna. Många internationella kunder har dragit sig ur och betalningsvägar har blockerats. En strykning av Usmanov från listan skulle inte automatiskt göra Metalloinvest till en normal affärspartner, eftersom Ryssland fortfarande omfattas av breda handelsrestriktioner. Men det skulle kunna ses som en signal om att undantag är möjliga, vilket i sig kan påverka marknadens förväntningar.

Ryssland är fortfarande en globalt betydande exportör av järnmalm och stål, och EU:s import från landet har minskat kraftigt sedan krigsstarten. Gruv- och metallbolag följer därför noga hur den politiska knuten kring Usmanov löses. En uppmjukning av sanktionslinjen skulle kunna få ringar på vattnet långt utanför EU:s gränser, inte minst för företag som hoppas på nya affärsmöjligheter med ryska råvaruproducenter.

Om EU inte lyckas enas riskerar de nuvarande sanktionerna att löpa ut. Ett sådant scenario vore en uppmärksammad seger för Moskva och skulle skada trovärdigheten för hela det europeiska sanktionspaketet. Därför pågår sannolikt intensiva samtal bakom kulisserna för att hitta en kompromiss. Frågan är om Frankrike är berett att ge upp sitt krav, eller om övriga medlemsländer till slut accepterar att Usmanov stryks.