Fyra explosioner skakade världen den 26 september 2022 då Nord Stream 1 och 2, gasledningarna som sträcker sig från Ryssland till Tyskland längs Östersjöns botten, attackerades. Även om ledningarna inte var i bruk vid tidpunkten, var de fyllda med naturgas, främst metan. De kraftiga explosionerna resulterade i omfattande skador på tre av de fyra ledningarna och enorma mängder metan läckte ut i havet och atmosfären. Att exakt kvantifiera utsläppen har varit en komplex uppgift, men FN:s miljöprogram, UNEP, har genom en studie publicerad i Nature kommit fram till att omkring 465 000 ton metan släpptes ut i atmosfären. Studien baseras på avancerade simuleringar av läckorna, kombinerat med faktiska mätningar från flygplan, satelliter och atmosfäriska övervakningstorn. Utsläppet representerar den största enskilda metanutsläppshändelsen någonsin registrerad, även om det endast motsvarade 0,1 procent av de totala mänskliga metanutsläppen under 2022.
Mätningarna, som publicerats i Nature, belyser den atmosfäriska påverkan av utsläppet. Metan är en betydligt mer potent växthusgas än koldioxid, även om den har en kortare livslängd i atmosfären. Den enorma mängden metan som släpptes ut i samband med explosionerna har väckt oro över de potentiella konsekvenserna för klimatförändringarna. Studien understryker vikten av att noggrant övervaka och minimera metanutsläpp, särskilt från infrastruktur som gasledningar. Att förstå omfattningen av denna typ av händelser är avgörande för att utveckla effektiva strategier för att minska klimatpåverkan.
Parallellt med den atmosfäriska studien har den svenska stiftelsen Voice of the Ocean genomfört en separat undersökning, publicerad i Nature Communications, som fokuserar på metanet som löstes upp i Östersjön. Medan majoriteten av gasen bubblade upp till ytan och försvann ut i atmosfären, absorberades en betydande mängd, uppskattningsvis mellan 9 000 och 15 000 ton, av havsvattnet. För att samla in data användes en avancerad undervattensglidare, en så kallad ”ocean glider”, som kan dyka ner till havsbotten och utföra mätningar. Därtill användes sensorer placerade på en färja som trafikerar rutten mellan Tyskland och Finland. Detta möjliggjorde insamling av metanprover strax efter läckorna.
Mätningarna visade exceptionellt höga metankoncentrationer i Östersjön efter explosionerna. Naturligt förekommer metan i havet som en biprodukt av nedbrytning av organiskt material, men nivåerna i samband med Nord Stream-läckorna var extrema. En vecka efter explosionerna uppmättes koncentrationer som var hundratals, ibland tusentals gånger högre än normala nivåer. Metanet spreds över stora delar av Bornholmsbassängen och påverkade ett betydande område av Östersjön. Uppskattningsvis 14 procent av Östersjön uppvisade metannivåer mer än fem gånger högre än normalt, ett område som sträckte sig från Danmark, längs Blekingekusten upp till Gotland och ner mot de polska och tyska kusterna. Åtta marina skyddsområden exponerades för metankoncentrationer över 100 gånger högre än normala nivåer.
De långsiktiga effekterna av dessa förhöjda metankoncentrationer i Östersjön är ännu inte helt klarlagda. Även om metan inte är direkt giftigt, finns det oro över de potentiella konsekvenserna av den långvariga exponeringen för så höga halter. Mer forskning behövs för att förstå hur dessa förhöjda metannivåer påverkar det marina ekosystemet och vilka långsiktiga effekter detta kan ha. Mätningarna avslutades efter tre månader, då metannivåerna hade återgått till normala värden. Det är dock viktigt att fortsätta övervaka Östersjön för att säkerställa att inga långvariga effekter uppstår.
Nord Stream-explosionerna och det efterföljande metanutsläppet utgör en allvarlig påminnelse om sårbarheten hos kritisk infrastruktur och de potentiella konsekvenserna för både klimatet och den marina miljön. Händelsen understryker behovet av ökad säkerhet kring gasledningar och andra infrastrukturanläggningar, samt vikten av fortsatt forskning för att förstå och mildra de långsiktiga effekterna av metanutsläpp i havet och atmosfären. Det är avgörande att dra lärdomar av denna händelse för att förhindra liknande katastrofer i framtiden och skydda våra hav och vår planet.
