Rodríguez och Trump ska mötas för första gången i utkanten av FN:s generalförsamling.

USA:s president Donald Trump ska delta i ett privat möte med Venezuelas interimspresident. Det uppger USA:s FN-ambassadör Mike Waltz för reportrar på lördagskvällen, svensk tid. Mötet väntas bli ett av de tydligaste diplomatiska stegen från Washingtons sida i frågan om den politiska övergången i Venezuela på flera år. Enligt Waltz rör det sig om en privat sammankomst, men tidpunkten är laddad. Expresidenten Nicolás Maduro och hans hustru Cilia Flores befinner sig sedan januari i ett häkte i New York, efter att de gripits av USA. De har hållits frihetsberövade i väntan på vidare rättsliga åtgärder.

Maduros gripande är omdebatterat. Det är första gången som en före detta statschef i Venezuela ställs inför rättsliga åtgärder på amerikansk mark, och händelsen har gett upphov till både diplomatiska protester och spekulationer om vad som ska ske med den venezuelanska regimens toppskikt. Cilia Flores, som genom åren har haft en central och inflytelserik roll i maktapparaten, sitter också frihetsberövad. Hennes framträdande roll i partiledningen och i flera statsnära företag har gjort henne till en viktig person i utredningen kring Maduros nätverk.

Trumpadministrationens möte med interimspresidenten skickar en tydlig signal om att USA vill stärka den oppositionella ledningen. Under flera år har Washington växlat mellan sanktioner, diplomatiska påtryckningar och förhandlingar. Med Maduro ur bilden har frågan om Venezuelas politiska framtid fått ny aktualitet. Mötet kan också ses som ett försök att ge interimspresidenten internationell legitimitet inför kommande förhandlingar. Samtidigt är läget känsligt. Ryssland, Kina och Kuba, som alla har haft nära band till Maduros regim, har fördömt gripandet, och flera länder i Latinamerika har hittills avvaktat med att erkänna någon ny ledning.

Venezuelas kris är inte bara politisk utan också ekonomisk. Landet har världens största bevisade oljereserver, men produktionen har rasat under Maduros tid vid makten. Korruption, dåligt underhåll och omfattande sanktioner har gjort att oljeindustrin, som en gång hörde till världens viktigaste, i dag bara producerar en bråkdel av sin forna kapacitet. Det statliga oljebolaget PDVSA, som länge var motorn i ekonomin, är hårt skuldsatt. Även gruvsektorn har hamnat i kris. I sydöstra Venezuela, framför allt i delstaterna Bolívar och Amazonas, finns stora fyndigheter av guld, diamanter, järnmalm och coltan – en råvara som är central för elektronik- och batteritillverkning. Men i stället för att generera intäkter till staten kontrolleras många gruvområden av illegala minerare, kriminella nätverk och paramilitära grupper. Internationella gruvföretag har dragit sig undan på grund av rättsosäkerhet, våld och statlig nyckfullhet.

En ny politisk ledning skulle därför kunna förändra bilden av Venezuela som investeringsmarknad. Analytiker pekar på att ett stabiliserat Venezuela skulle vara en av de få kvarvarande stora oljeproducenterna med möjlighet att öka utbudet på världsmarknaden. Det skulle i sin tur kunna påverka det globala oljepriset. Inom gruvsektorn finns liknande förväntningar, men också stora hinder. Transparens, fungerande lagstiftning och säkerhet måste återupprättas innan utländska bolag på allvar vågar satsa kapital i landet. Särskilt gäller det coltan och guld, där konkurrensen om licenser och territorium är hård och där exporten ofta har gått genom informella kanaler.

Det är ännu oklart vad som konkret ska diskuteras under mötet mellan Trump och interimspresidenten, eller om några formella avtal kommer att tillkännages. Men själva mötet är i sig en markering. Det visar att USA ser en politisk övergång i Venezuela som en fråga för den närmaste framtiden, inte bara ett avlägset mål. Det väcker också frågor om vad som ska hända med Maduro och Flores. Ska de ställas inför rätta i USA, eller kan de komma att användas som del i en bredare uppgörelse om Venezuelas politiska och ekonomiska återuppbyggnad? Inget av det är känt i nuläget.

Det internationella samfundet följer utvecklingen med stor uppmärksamhet. Flera länder har stängt sina ambassader i Caracas, medan andra har upprättat kontakt med den interimistiska ledningen. Frågan om mandat, konstitutionell ordning och valövervakning är fortfarande olöst. Utan bred internationell acceptans riskerar en ny regering att bli ännu ett ofullbordat kapitel i Venezuelas turbulenta historia. Därför blir mötet i New York – en stad som bland annat hyser FN:s högkvarter och är ett av världens viktigaste finansiella centrum – mer än bara en artighet. Det kan bli startskottet för en ny fas i ett av de mest komplexa politiska och ekonomiska maktspelen i regionen.