Ryskt militärfartyg upptäckt i danskt vatten samtidigt som drönarkränkningar utreds

Ett ryskt militärfartyg har under flera dagar legat för ankar i danskt farvatten mellan öarna Langeland och Lolland. Fartyget Aleksandr Shabalin, som tillhör Rysslands Östersjöflotta, upptäcktes av danska Ekstrabladet som lokaliserade fartyget från en helikopter.

Enligt Ekstrabladets uppgifter är det ett landgångsfartyg med kapacitet för cirka 340 soldater och tio stridsvagnar. Fartyget är också utrustat med raketramper, luftvärnskanoner och automatkanoner, vilket understryker dess militära betydelse.

Upptäckten sker i en tid då Danmark rapporterat flera kränkningar av sitt luftrum genom oidentifierade drönare. Så sent som i lördags observerades nya drönarincidenter vid flera danska försvarsanläggningar.

Johan Huovinen, militärstrateg, påpekar att ryska örlogsfartyg i Stora Bält inte är ovanligt i sig. Däremot anser han att det avvikande beteendet – att fartyget ligger för ankar utan angiven orsak – är anmärkningsvärt.

”Det får ändå anses vara ovanligt,” säger Huovinen till media.

Den exakta anledningen till varför det ryska skeppet ankrat upp är okänd, men Huovinen pekar på flera möjliga förklaringar. En teori som utreds är kopplingen till de rapporterade drönaröverflygningarna.

”Det är klart att det finns en möjlighet att det här fartyget skulle kunna vara inblandat i en del av kränkningarna av luften,” förklarar han.

Avståndet mellan fartygets position och de platser där drönaraktivitet rapporterats varierar mellan 70 och 270 kilometer. Huovinen bekräftar att flera vanligt förekommande ryska drönare har tillräcklig räckvidd för att nå åtminstone några av de berörda områdena från fartygets nuvarande position.

Danmarks rikspolischef bekräftade under en presskonferens i fredags att Aleksandr Shabalin ingår i den omfattande utredning som pågår kring drönarincidenterna. Detta visar på allvaret i situationen och de danska myndigheternas oro över fartygets närvaro.

Huovinen påpekar dock att det kan finnas andra förklaringar till fartygets stillaliggande position. Det kan exempelvis röra sig om ett ordinarie uppdrag eller tekniska problem som tvingat fartyget att ankra.

”En sådan här händelse hade enkelt kunnat förklaras i ett diplomatiskt utbyte. Men läget nu – som är väldigt ansträngt – gör också att alla avvikelser vi ser, läser vi också in väldigt mycket i,” säger Huovinen.

Det nuvarande säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen, präglat av ökade spänningar mellan Ryssland och västländerna efter invasionen av Ukraina, bidrar till att incidenten tolkas i ett större sammanhang. Huovinen menar att situationen skulle kunna vara en del av Rysslands hybridkrigföring, där syftet är att öka den redan existerande anspänningen i regionen.

En ytterligare detalj som väcker frågor är att Aleksandr Shabalin har sin transponder avstängd, vilket betyder att fartyget inte sänder ut spårbara signaler. Huovinen förklarar att detta är ett vanligt beteende för ryska militärfartyg.

”Det är ett sätt att vara lite mer dold. Ryssland vill vanligtvis inte ge ifrån sig någon information,” förklarar han.

Händelsen belyser den ökade militära aktiviteten i Östersjöregionen och de utmaningar som de nordiska länderna står inför när det gäller övervakning och försvar av sina territorialvatten och luftrum. Det illustrerar också den komplexa säkerhetssituationen där övervakning av främmande makters fartygsrörelser blivit alltmer central för kuststaternas försvar.

Danska myndigheter fortsätter att övervaka situationen noggrant, samtidigt som utredningen om eventuella kopplingar mellan det ryska fartyget och drönaröverflygningarna fortgår.