Det första mötet mellan sameting från Sverige, Norge och Finland ägde rum på initiativ av Norska Sametinget. Syftet med detta historiska möte var att diskutera gemensamma utmaningar och stärka legitimiteten för sametingsvalen. En central fråga som diskuterades var röstlängderna och svårigheterna med att verifiera samindividers berättigande att rösta. Olika regelverk och möjligheten att hänvisa till historiska källor i olika länder skapar behov av gränsöverskridande samarbete för att kontrollera uppgifterna. Deltagarna, inklusive Pirita Näkkäläjärvi, Sametingspresident på finsk sida, Tom Sottinen, plenumsledare på norsk sida och Håkan Jonsson, Sametingets ordförande på svensk sida, enades om att fortsätta dialogen och samråda om röstlängderna.
Mötet belyste vikten av samarbete för att hantera de komplexa frågor som sametingen står inför. De nuvarande skillnaderna i regelverk för röstlängderna skapar administrativa utmaningar och potentiell osäkerhet kring valens legitimitet. Genom att samarbeta och dela erfarenheter, hoppas sametingen kunna hitta gemensamma lösningar. En av de långsiktiga målsättningarna är att harmonisera regelverken och skapa en mer enhetlig process för att fastställa röstberättigande. Detta skulle underlätta administrationen och bidra till en ökad transparens i sametingsvalen.
Håkan Jonsson uttryckte sin tillfredsställelse med mötet och betonade vikten av att sametingen arbetar tillsammans för att lösa gemensamma utmaningar. Han uttryckte en förhoppning om att samarbetet ska kunna leda till mer likartade regler för röstlängderna i de olika länderna. Detta skulle innebära att kraven för att ingå i röstlängden blir desamma, oavsett vilket land samindividen är bosatt i. Genom att harmonisera regelverken, skulle man kunna eliminera potentiella oklarheter och stärka rättssäkerheten för samindivider som vill utöva sin rösträtt.
Den gränsöverskridande dialogen och samarbetet mellan sametingen är avgörande för att stärka den samiska självbestämmanderätten. Genom att dela erfarenheter och arbeta tillsammans kan sametingen påverka den nationella lagstiftningen i respektive land och verka för en mer enhetlig och rättvis behandling av samer. Detta historiska möte markerar ett viktigt steg i denna riktning och signalerar en gemensam ambition att stärka samiska rättigheter och representation.
Mötet visade också på behovet av fortsatt dialog och samarbete mellan sametingen och respektive statsmakter. För att uppnå en harmonisering av regelverken krävs det att nationella lagar anpassas, vilket förutsätter en konstruktiv dialog mellan sameting och regeringar. Sametingen spelar en central roll i att representera samers intressen och driva på för förändringar som stärker deras rättigheter. Genom att samarbeta och dela erfarenheter kan sametingen få ett starkare inflytande och öka möjligheterna att påverka den nationella politiken.
Sammanfattningsvis var mötet mellan sametingen en historisk händelse som betonade vikten av samarbete för att stärka samiska rättigheter och representation. Den gemensamma ambitionen att harmonisera regelverken för röstlängderna är ett viktigt steg mot en mer rättvis och transparent valprocess. Fortsatt dialog och samarbete mellan sametingen, samt mellan sameting och regeringar, är avgörande för att uppnå detta mål och stärka den samiska självbestämmanderätten.
