Saudiskledda koalitionen avvärjer två drönare riktade mot Riyadh, enligt talesperson.

Den saudiskledda koalitionen som bekämpar Iranstödda Huthirebeller i Jemen uppger att dess styrkor har avvärjt två drönare som avfyrats av rörelsen. Nedskjutningen skedde under natten, enligt ett uttalande från koalitionen, som kontrollerar stora delar av luftrummet över Saudiarabien och Jemen.

Attacken är den senaste i en rad liknande incidenter där Huthirörelsen riktat drönar- och robotattacker mot saudiskt territorium. Även om koalitionen inte specificerade exakt var drönarna avvärjdes, bekräftade man att inga skador eller dödsoffer rapporterats. Huthierna, som formellt kallas Ansar Allah, har ännu inte kommenterat uppgifterna.

Sedan konflikten i Jemen trappades upp 2015 har den saudiskledda koalitionen genomfört tusentals flygräder mot Huthimål. Drönarattackerna har dock intensifierats under senare år, vilket har tvingat saudiska luftförsvar att skärpa sina insatser. Flera av attackerna har avvärjts med hjälp av bland annat Patriot-system och jaktplan, men vissa har nått fram och orsakat skador på civil infrastruktur.

Den geopolitiska dimensionen är central. Huthirörelsen anses vara nära knuten till Iran, som under lång tid anklagats för att förse rebellerna med vapen, teknologi och finansiellt stöd – något Teheran förnekar. Konflikten ses därför ofta som en proxykonflikt mellan Saudiarabien och Iran, där Jemen blivit en arena för regional maktkamp.

Den strategiska betydelsen av regionen kan inte överskattas. Jemen ligger vid Bab el-Mandeb-sundet, en av världens viktigaste sjöfartsleder för oljetransporter. En eskalering av konflikten riskerar att påverka den globala energimarknaden och sjöfarten genom Röda havet. Redan tidigare har attacker mot oljeanläggningar i Saudiarabien, som 2019 års drönarattack mot Aramcos anläggningar i Abqaiq, lett till kraftiga svängningar i oljepriset.

För Saudiarabien handlar det inte enbart om säkerhet utan också om att upprätthålla trovärdigheten som regional stormakt. Under senare år har kungariket försökt minska sin militära närvaro i Jemen och inlett fredsförhandlingar med Huthirörelsen. Trots det diplomatiska spelet fortsätter sporadiska attacker, vilket understryker hur svårt det är att nå en varaktig lösning på konflikten.

FN:s uppskattningar visar att över 370 000 människor har dött till följd av kriget sedan 2015, både genom direkta strider och genom svält och sjukdomar. Humanitära organisationer har upprepade gånger varnat för att situationen i Jemen är bland de värsta i världen. Upptrappningen av drönarattacker riskerar att ytterligare försvåra humanitära insatser och förlänga konflikten.

Samtidigt har det internationella samfundet reagerat med oro. Flera länder, däribland USA och EU, har uppmanat till återhållsamhet och dialog. EU har infört sanktioner mot personer inom Huthirörelsen och mot iranska aktörer som misstänks vara inblandade i vapenleveranser. USA:s presidentadministration har också, trots en förändrad hållning i Mellanösternpolitiken, fortsatt att stödja Saudiarabiens rätt att försvara sitt territorium.

Drönarteknologin har förändrat krigföringen i regionen. Huthirörelsen har utvecklat kapacitet att tillverka och använda relativt billiga drönare med lång räckvidd, vilket gör att de kan nå mål långt inne i Saudiarabien. Detta har lett till en kapprustning där båda sidor investerar i nya luftvärnssystem och elektronisk krigföring. Experter menar att denna trend sannolikt kommer att fortsätta, särskilt om inte den underliggande politiska konflikten löses.

Den senaste incidenten visar att konflikten fortsatt är bräcklig. Även med pågående fredssamtal, där Oman och Förenta nationerna agerat medlare, är risken stor för nya eskaleringar. Parterna har ännu inte kommit överens om centrala frågor som eldupphör, vapeninspektioner och löner till offentliganställda i Huthikontrollerade områden.

För närvarande ligger fokus på att bevara det sköra lugn som råder sedan det senaste eldupphöret i april 2023. Men nattens drönarattack, som avvärjts, är en påminnelse om hur snabbt situationen kan försämras. Saudiarabien har signalerat att man kommer att fortsätta skydda sina gränser och sin befolkning.

Det återstår att se hur Huthirörelsen svarar. Historiskt har rörelsen använt såväl militära som politiska medel för att stärka sin position. Med en fortsatt upprustning av både konventionella och asymmetriska vapensystem, tillsammans med ett internationellt samfund som är splittrat i frågan om hur konflikten ska lösas, finns det få tecken på att en omedelbar uppgörelse är nära förestående. Regionens framtid hänger i stor utsträckning på hur de diplomatiska processerna utvecklas – och på hur många fler attacker som avvärjs innan ett eventuellt fredsavtal nås.