Schweiziska fotbollsförbundet drar tillbaka stödet för Gianni Infantinos omvalskampanj till FIFA.

Gianni Infantino kan inte räkna med stöd från hemmaplan i kampen om ytterligare fyra år som Fifa-ordförande. Schweiziska fotbollsförbundet (SFV) har meddelat att man inte kommer att backa 56-åringen i presidentvalet, som avgörs vid Fifa-kongressen nästa år.

Beskedet är anmärkningsvärt av flera skäl. Infantino är schweizare, Fifa:s högkvarter ligger i Zürich och han har under hela sin internationella karriär haft nära band till hemlandet. Att just SFV nu signalerar avstånd är ett tecken på att missnöjet med hans ledarskap inte längre är begränsat till fotbollens yttre periferi. Det sker dessutom i ett läge där fotbollens globala maktstruktur och säsongskalender ifrågasätts från flera håll.

Infantino valdes till Fifa-president 2016, efter att hans företrädare Sepp Blatter – även han schweizare – tvingats bort sedan en omfattande korruptionsskandal skakat förbundet. Infantino var då Uefa:s generalsekreterare och lanserades som en reformkandidat. Sedan dess har han omvalts två gånger, båda gångerna utan motkandidat. Men bilden av honom som en enande kraft har gradvis nötts ned. Under åren har kritiken handlat om maktkoncentration, bristande öppenhet och en personlig stil som uppfattats som kostsam. När Qatar-VM avgjordes 2022 kom dessutom frågor om mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i värdlandet att dominera bilden av Fifa:s ledarskap. Infantino har själv ofta försvarat sitt ledarskap med att fotbollen växer och blir allt mer global, men debatten har satt spår.

SFV:s ställningstagande väger tungt av flera anledningar. Schweiziska fotbollsförbundet grundades 1895 och är bland de äldsta i världen. Schweiz är också ett land där många internationella idrottsorgan har sina säten, och Fifa har sitt huvudkontor i Zürich. Även om SFV bara har en röst bland totalt 211 medlemsförbund kan dess hållning ha stor symbolverkan. Det är ovanligt att ett hemmaförbund öppet vänder en sittande president ryggen. Beslutet kan därför ge andra förbund, särskilt i Europa, anledning att ompröva sin hållning.

Infantino lär dock inte ge upp utan strid. Bakom sig har han en period av kraftig kommersiell expansion. Fifa:s intäkter har vuxit, VM utökas till 48 lag och nya turneringsformat har lanserats. Den nya klubblags-VM som spelades i USA sommaren 2025 var ett tydligt exempel på hans ambitionsnivå – men också på vilka motsättningar den skapar. Ligor och spelarfack protesterade mot en redan överfylld kalender, och turneringen kritiserades för att ha svårt att locka publik på flera håll. Debatten om balansen mellan landslag, klubbar och den internationella tävlingskalendern kommer sannolikt att prägla valrörelsen.

Först väntar dock sommarens VM i USA, Kanada och Mexiko. Det är det första mästerskapet med 48 lag och ett tillfälle för Infantino att stärka sitt anseende inför kongressen. Hur turneringen tas emot, hur logistiken fungerar och hur matcherna fyller arenorna kan komma att påverka stämningen bland medlemsförbunden. Samtidigt är Fifa ett förbund där pengar och personliga relationer ofta väger tungt. Ordföranden har under många år vårdat kontakter hos förbund i Afrika, Asien och Mellanöstern, där stödet historiskt varit brett.

Någon officiell motkandidat har ännu inte presenterats, men det är ingen garanti för att Infantino får en ny mandatperiod. Om SFV:s besked får fler förbund att tveka kan ett fönster öppnas för en utmanare. Historiskt har sittande Fifa-presidenter haft ett starkt grepp om organisationen, men det har också visat sig att förbundet kan förändras snabbt när missnöjet blir tillräckligt stort. Det schweiziska beskedet är därmed mer än en intern markering. Det är en signal till hela fotbollsvärlden att Infantino är sårbar – och att nästa års val inte längre kan tas för givet.